Agnes har ju alltid varit en nattätare och den sista tiden har det varit värre än någonsin. Hon har snuttat oavbrutet. Jag har sovit som en kratta och känt mig som en zombie. Har heller inte kämpat med att få henne att somna om i sin egen säng eftersom jag inte har velat att hon ska störa de andra så att de inte heller får sova... Men sista morgonen på Öland så grät jag av trötthet och tänkte att nu måste vi ta tag i det här.
Sagt och gjort, hemma från semestern var det dags för BVC-besök och jag frågade om råd. Anne-Maj föreslog att P skulle ta Agnes på nätterna och jag skulle sova i ett annat rum (så jag kamperar i de stora barnens rum). Hon sa att det oftast bara tar ett par nätter innan de har vänjts av med nattsnuttandet. Så vi gjorde precis det. Och 4 nätter har vi hållt på nu och (peppar, peppar) det går jättebra. Hon vaknar några gånger på natten men P stoppar i nappen och hon somnar om och sover till mellan 7 och 8 på morgonen.
Underbart!