Kvällsshopping

I måndags fick jag ett sms från Elgiganten att min telefonvar klar. Jag tänkte ta bilen till jobbet på tisdagen och plocka upp den påvägen hem. När lilla V fick höra talas om detta ville han följa med och hämtatelefonen. Så, istället för att jag tog bilen och hämtade telefonen själv sååkte jag hem från jobbet som vanligt. Vi åt en (relativt) tidig middag ochsedan drog hela gänget iväg till Stinsen. En riktig dare devil gjorde vi, åkteiväg utan vagnar och utan potta. Gick hur bra som helst.

Först skulle vi hämta telefonen och sedan passa på atthandla lite annat. Hade hängt undan vinterkläder till lilla V på Kappahl.Skulle köpa en sådan där badponcho till lilla stjärnan och det fanns ju påHemtex. Lilla V ville inte gå in på Kappahl med motiveringen – Jag älskarinte den affären! Vad säger man… Istället fick han, mannen och lillastjärnan gå in i en butik med diverse husgeråd och köksartiklar. Det älskadelilla V.

Att åka iväg vid den här tiden visade sig faktiskt vara en bra idé. Det var ju jättelite folk. Vi uträttade våra ärenden snabbt och effektivt. Vi fick till och med med oss en födelsedagspresent till Tiago med oss hem. Och nu har båda barnen vinterkläder.

Väl hemma la mannen barnen och finaste Tina kom över på en koppte och lite fniss och telefonfixande.

Svacka

Har kommit in i en riktig svacka i sorgen efter mamma. Tyckte i början av sommaren att det kändes lite lättare, att jag var lite gladare, att jag faktiskt inte tänkte på mamma hela tiden. Men nu är jag tillbaka i någon slags period när det känns fruktansvärt igen. Den här saknaden som gör fysiskt ont. Jag tänker på henne hela tiden, på sjukdomen, på den sista tiden, på begravningen och allt därefter. På pappa. På mig själv. Men mest av allt tänker jag på barnen och det mamma inte fick uppleva. Jag ser andra barn tillsammans med sina mormödrar och det gör ont i hela kroppen.

Häromkvällen när jag bostade tänderna på lilla V frågade han - När kommer mormor tillbaka från himlen? När kommer hon till oss? - Men, hon kommer ju aldrig tillbaka svarar jag. - Varför? undrar han. Jag försöker förklara att mormor fick en sjukdom som till slut gjorde att hon dog. Inte helt lätt att förklara för en 3-åring men samtidigt känner jag att jag vill säga som det är, inte hålla på och hitta på en massa saker och linda in det. Efter vårt lilla samtal blir han lite gladare och säger att mormor kan titta ner på oss från himlen. - Ja, säger jag, det kan hon.

Idag är det 1 år och 4 långa månader sedan mamma lämnade oss. När f-n ska det kännas lättare?

Första jobbveckan avklarad

Jaha, då var det visst fredag igen. Min första jobbvecka avklarad. Trots att det var riktigt segt på jobbet så tycker jag nog att den gick hyffsat fort. Redan fredag.

Som sagt, lugnt på jobbet. Verkar som både kunder och kollegor fortfarande har semester. Har rensat, sorterat och tagit tag i några gamla surdegar som har legat i en hög och tittat på mig länge... Känns ganska bra. Idag beslutade jag för att jobba hemma. Skönt men lite stojigt med man och barn hemma. Men de har varit ute två svängar så jag har fått lite lugn och ro i alla fall.

Ja, på jobbet var det ganska lugnt och på hemmafronten också. Jag är tillbaka i gamla vanor och somnar i soffan precis som sig bör. Lilla stjärnan har stökat lite på nätterna så det har blivit lite för lite sömn för oss alla, utom lilla V. Jag fattar inte hur han kan sova när hon skriker för full hals. Ja, ja det är ju förstås bra, missförstå mig inte.

I måndags kväll var det tränarmöte hos Jonas. Min kollega Annika var tyvärr inte med. Hon fyller jämnt och har dragit till sydligare breddgrader. Inget nytt där, trångt om tider i bassängen och massor av barn i kö till simskolan.

I tisdagskväll kom finaste vännen Tina över. Vi skulle prata lite om Salou. Kolla på lite bilder och dricka te förstås. En liten kille som blev mycket glad över besöket var lilla V, när han skulle säga god natt till Tina säger han - Jag ska drömma om hur roligt det var att du var här. Vad säger man? Gullunge!

Onsdag efter jobbet var det återbesök hos Memira. Allt såg bra ut men de tyckte nog att jag kunde se lite bättre så det blir nytt besök om ytterligare tre månader. Själv tycker jag att jag ser toppen! Sedan ett besök på NK för att inhandla doppresent till Nils. Blev inte det jag hade planerat men det blev bra ändå.

Torsdag var det dags att fixa naglarna igen. Ny tjej, nytt märke. Blev lite tokigt först men sedan ordnade det till sig. Tog lite längre tid än beräknat men resultatet blev fint som vanligt. Fick 50 kronors rabatt som kompensation. Helt okej tyckte jag. Det är ju rätt avslappnande att sitta där trots allt. Bli ompysslad och lyssna på konversationerna som pågår runt omkring.

Och så fredag då. Jobbade som sagt var hemma. Passar på. Tränade spinning på morgonen. J-klar vilket pass. Riktigt kul och riktigt jobbigt, jag lär känna att jag lever imorgon...

Nu tar jag helg. Om en stund åker hela familjen till familjen Evans och grillar lite. Det blir trevligt. Mon har utlovat någon ny god drink så det blir spännande.

Trevlig helg på er!

Sista semesterveckan

Det är inte klokt, nästan halva sisat semesterveckan har redan gått. Det är första gången som jag har semester och jag tycker aldrig att en semester gått så fort... Semestern har varit ganska lugn, för en gångs skull inte så himla mycket inplanerat. Lite mer ta dagen som den kommer, vilket ha varit skönt. Den här sista veckan har däremot blivit fullbokad. I måndags var vi hembjudna till Ps syster Cecilia med familj. Jättetrevligt! Barnen lekte och det bjöds på god mat och gott fika. På vägen dit passade vi även på att uträtta några ärenden. Min käre man den stora tidsoptimisten trodde att vi skulle hinna allt och ändå ha tid över... Det hela slutade med att jag var skitstressad och vi blev aningen försenade till Huddinge...

Igår hade vi inget inplanerat, jag tyckte att vi behövde en dag/kväll helt utan planer. Vädret var ju inget vidare men efter lunch tog vi en tur till Sigtuna i alla fall. Skulle köpa lite på RC Chocolat och Rost & Russin. Det blev en fika på RC och en promenad längs Stora Gatan. Lite regn kom det också men vi klarade oss ganska bra.

Idag har vi varit hos pappa i Eneby. Min bror med familj var också där. De skulle stanna i två nätter då de håller på med någon reparation i deras hus som gör att de inte har något vatten. Det blev en skön dag, vi var ute en del och lekte inne dn del. Åkte hem vid middagstid. Det är alltid mysigt att åka hem till pappa men samtidigt energikrävande. Känner mig alltid så himla trött när jag kommer därifrån. Minnnena och saknanden av mamma gör sig så starkt påminnd. Jag tänker hela tiden på hur mycket mamma skulle ha tyckt om att ha alla barnbarnen där. Jag tycker att det känns så himla sorgligt att hon inte fick uppleva dessa underbara barn. Pappa resonerar så klokt kring detta, han menar på att mamma inte "lider" av detta eftersom hon är borta. Och det är klart och jag önskar att jag också kunde tänka så men det jag är inte där än och jag undrar om jag någonsin kommer att komma dit...

Nu väntar två härliga dagar i Norrköping och Kolmården tillsammans med familjen Wåglund.