Hur svårt kan det va?

Allvarligt - hur svårt kan det vara att få på ett regnskydd på en dubbelvagn? Väldigt svårt om ni frågar mig. Igår skulle vi till farmor/svärmor efter dagis. Det kom en massa blötsnö. Inga problem tänkte jag, man har ju köpt ett svindyrt regnskydd. Nu skulle det invigas. Men det hela slutade med en biltur till farmor. Hur jag än vände och vred på det förbannade (kan inte annat säga) så lyckades jag inte klura ut hur det ska sitta... Mannen och jag får nu med gemensamma krafter titta på det där. Men idag skiner solen :) Stella leker förnöjt i babygymet för första gången. Om en stund bär det av till barnläkaren för att kolla allergi och höfter.

På rymmen från familjen

Igår var jag för första gången sedan Stella föddes ute på äventyr, en längre stund, ensam. Det var skönt. Hemma i kylen stod utpumpad bröstmjölk så att mannen kunde ge flaska. I vårsolen satt jag mig i bilen och begav mig mot Uppsala. Klippning stod först på schemat och sedan skulle det shoppas... Men ni vet hur det blir när man har bestämt att man ska shoppa - man hittar INGENTING. Det var kläder som jag kan ha på Stellas dop. Eftersom jag fortfarande har några gravidkilon kvar så är det inte så intressant med shopping. Men till dopet måste jag ju ha något. Det var förstås härligt att bli ompysslad av världens bästa frisör Ulf. Och sedan gå och strosa lite i Uppsala. Även om jag bara kom hem med en mascara, ett nagellack, amningsinlägg och nappar till Stellas nappflaska :) Det viktigaste var egentligen att jag skulle köpa en tvåårspresent till Lilla Vs kompis William men det glömde jag... Man måste tydligen skriva upp saker om man ska komma ihåg dem. Efter Uppsala besöket åkte jag hem och åt lite, gav Stella mat (hon hade förstås sovit hela tiden jag var borta så det blev ingen flaska) och sedan blev det storhandling på Maxi. Även om jag älskar mina barn och min över allt annat så var det riktigt skönt att komma hemifrån en stund, det var en gladare mamma och fru som kom hem framåt kvällen. Hm, jag förstår inte varför hela texten kommer som ett stycke. Jag får inte ordning på det, sorry, jag vet att det är jobbigt att läsa...

Present till mig själv

När jag var gravid med lilla V bestämde jag att jag skulle få en så kallad push present när han var född. En ring hade jag sett ut. Det blev aldrig någon ring. Samma sak tänkte jag med Stella. Och den här gången har jag gjort slag i saken. Igår tittade jag på en ring och idag ska den beställas.

Bilden har jag lånat från http://www.schalins.se/

Fredag

På inrådan av läkaren sitter Stella upp och sover, bättre för hostan

Jaha, då var det fredag igen. En vecka har jag varit hemma med sjuka barn. Förutom familjen här i huset är de enda jag har träffat är personalen på Danderyds Sjukhus tills idag... Då finaste Tina kom på besök. Jag tyckte barnen var tillräckligt friska och att jag var mer än lovligt sällskapssjuk.

Lilla V blev förstås överlycklig över Tinas besök. Han busade en stund men sedan tog tröttheten över och det var dags för sängen. Tina, jag & Stella fick fika i lugn ro :)

Tack finaste vän för besöket, det var så välbehövligt för både mig och lilla V ;)

Danderyd tur och retur

Lilla Stella har ju varit lite krasslig. Idag var hon inte alls pigg, hon verkade slö, åt dåligt, hade feber och lite svårt med andningen. Jag ringde sjukvårdsupplysningen och de sa - Åk in med henne. Sagt och gjort. Mannen fick åka hem från jobbet. Pappa kom och hämtade lilla V och bytte bil med oss och iväg till Danderyd bar det av. Jag kan tycka att det känns lite dramatiskt och behöva åka till akuten och, tack och lov, har vi aldrig behövt göra det med lilla V. Men det är klart att det gäller att ta det säkra före det osäkra med de små liven.

Vi kom dit och där var det inte en enda kotte. - Ni kom på en bra dag, sa sköterskan som tog emot oss. Vi fick snabbt komma in och ganska snabbt kom en läkare som lyssnade på andning och klämde och kände lite här och där. Stellas syresättning var lite dålig så hon fick andas in adrenalin i en mask och man beslutade att ta en snabbsänka, den var förhöjd så då ville man ta ett urinprov. Hur tar man ett urinprov på en tvåmånaders bebis tänkte jag. Jo, det fick vi snart lära oss... Man låter henne amma och sitter med en kopp under henne och väntar på att hon ska kissa. Stella var duktigt efter ca 20 minuter så kissade hon :). Urinprovet visade ingenting så fick packa ihop och åka hem igen. Hon var så duktigt vår lilla stjärna, grät lite när hon fick stick i fingret men annars höll hon sig lugn under alla provtagningar.

Puh! Tack och lov! Inget annat än en ilsken förkylning. Så nu ska vi bara hålla koll på att inte febern går upp och förstås att inte andningen blir jobbig igen.

Väntan

Det gamla cancerspöket har hållt sig lugnt ett tag. Antar att tankarna och energin har legat på de små den senaste tiden. Men nu har mamma gjort en ny röntgen igen och då knackar ju spöket på axeln förstås. På måndag får hon svar. Är det oförändrat så händer ingenting och annars blir det cellgifter igen. Hittills har det ju gått bra och jag hoppas att så är fallet även denna gång.

Ju närmare måndagen vi kommer desto mer nervös blir jag. Måndagen kommer att vara lång, som tur är har jag bokat in en lunch med Anna. Då har jag i alla fall tankarna på något annat.

I sommar har det gått två år sedan mamma fick cancer och sedan dess har spöket kommit på täta besök. Och även om jag inser att mamma hade extrem tur och jag är otroligt tacksam över att allt har gått bra så skulle jag så gärna vilja låsa in det där spöket i källaren för gott.

De bästa nyheterna

I morse, just när allting kändes riktigt pissigt, jag kände mig som världens sunkigaste mamma med mjukisbyxor smutsigt hår och tröja med snor och bröstmjölksfläckar, en otröstlig snorig två-åring och en dunderförkyld bebis som bara vill amma. Då kom ett sms med världens bästa nyheter. Min älskade lillebror och hans finaste Nancy ska bli föräldrar till en pojke! Att de väntade barn visste vi men idag var det dags för ultraljud som visade att det var en pojke :) En liten kille som ännu inte anar hur efterlängtad han är av alla - mest av mamma & pappa förstås.

Nu, några timmar senare sover båda små barnen och den sunkiga mamman är nu nyduschad i en tröja utan fläckar. Sitter i soffan med en kopp kaffe och några smörgåsar.

Förkylningsblåsor - igen

Nu förstår vi varför lilla V har varit så himla ledsen och gnällig. Han har fått förkylningsblåsor i munnen IGEN. Han fick ju det i höstas när han precis börjat på dagis. Samma beteende som då men den här gången äter och dricker han - tack och lov. Men igår tyckte vi att han liksom plutade med munnen, pillade sig i munnen och dreglade lite. Och då började vi misstänka och idag fick jag titta honom i munnen och mycket riktigt, där var det blåsor

Idag är febern nere på 38,3 och han är betydligt bättre. Men minsta motgång och det blir riktigt olyckligt.

Gnällcity

Här är det gnälligt värre idag. Lilla V är sjuk (igen) och han är allt annat än lycklig. Igår kväll hade han 40,7 i feber och då hade han "svalnat" av avsevärt. På eftermiddagen var han så het att jag blev rädd och ringde hem mannen. Han var så varm och svettades och bara grät och skrek - Mamma, mamma. Jag blev jätterädd. Men jag fick i honom lite Alvedon och han somnade i mitt knä, trots han redan sovit tre timmar... Han äter inte men vi lyckas i alla fall få i honom vätska.

Men han vet inte riktigt vad han vill tror jag. Gråter och gnäller om vart annat och då och då blir han glad en kort stund (tack och lov). Mannen kånkar omkring på honom då han absolut inte vill gå eller sitta själv.

Men trots gnället begav vi oss på en härlig promenad i solskenet. Båda barnen somnade i vagnen.

Jag tycker så synd om min lilla kille men det gnället är ju inte kul att lyssna på...

Vi hoppas på en bättre dag i morgon!

Torsdag med späckat schema

Igår var det verkligen full fart hela dagen. På morgonen gjorde vi oss klara och åkte till dagis och sedan åkte Stella och jag vidare till Resarö. Dit har finaste vännen Angelica med familj flyttat. Så trevligt att få se hur de bor, träffa en fin vän och världens finaste lilla Vincent (som visserligen sov gott i sin vagn hela tiden). God lunch bjöds det på också. Tack vännen vi kommer snart tillbaka ;)

Tiden på Resarö gick förstås alldeles för fort och det var dags att hämta på dagis. Efter dagis skulle vi åka till mormor & morfar. Detta talade jag om för lilla V precis en utav fröknarna sa att han hade feber... Jaha, hur gör vi tänkte jag. Nu har jag ju sagt att vi ska åka. Jag ringde mamma och frågade om vi fick komma ändå och det fick vi såklart. Lilla V var inte på topp men var så glad över att få leka med mormor och morfar en stund.

Sedan hem och äta middag. Och dagens sista stopp för Stella och mig var Oscarskväll i det rosa huset tillsammans med Mon och Tina. Vi tittade på galan och Stella sov gott på soffan hela kvällen. Det var kul att se på galan men vi insåg att vi är dåligt uppdaterade när det gäller filmvärlden...

Väl hemma somnade jag väldigt gott i min säng. Stella fortsatte sova hon också :)

2 månader

Idag fyller Stella två månader. Tiden har gått så fort och jag vill bromsa. En del av mig vill att hon alltid ska vara en sådan här liten gosig bebis och en annan del kan inte vänta tills hon blir större.

Igår var vi i alla fall på tvåmånaderskontroll på BVC. Vi fick förstås väga och mäta och sedan blev Stella undersökt av en läkare. Hon var väl inte den smidigaste man har träffat på... Först tyckte hon att det kanske var något fel på hennes höfter, hon lyckades inte röra dem som hon ville. Jag blev förstås orolig för att jag föddes själv med höftledsluxation och fick ha en skena mina första månader i livet. Men hon var ju förstås inte säker och skulle låta en barnläkare kolla upp detta. Vi har ju redan en tid för att kolla allergin så då får vi detta kollat på en gång. Under tiden ska jag försöka hålla mig lugn. Sedan, tittar läkaren på mig, och frågar om jag är gravid igen... Hallå - barnet är 8 veckor. Jag är ju inte tillbaka på min "matchvikt" men gravid tycker jag inte att jag ser ut. När jag utbrast - Nej verkligen inte! Så mumlade hon något om att man kunde ju ha lite mage kvar efter graviditeten. Så jag fick väl inget vidare intryck av denna kvinna.

Stella väger nu 5 275 gram och är hela 59 cm lång.

Nu börjar allvaret

Idag är det lilla Vs sista "hela" dag på dagis. Till Stella är 2 månader har han fått gå heltid på dagis men imorgon börjar vi alltså med 15 timmar i veckan, tisdag-torsdag 9-14. Slut på Stellas och mina slappa morgnar i pyjamas vid TV:n alltså.

Det blir en utmaning tror jag. Två små som båda kräver sin uppmärksamhet. Men vi ska nog fixa det. Jag hoppas att Stellas amningstillfällen ska bli lite färre och kortare. Lilla V tycker ju förstås att det är jättetråkigt att hon ska äta hela tiden. Och så hoppas vi på att våren kommer snart så vi kan vara ute och leka lite mer. Vi har ju kompisar som är hemma också och mormor och morfar lär ju få en del besök. Det blir bra. Kul att få spendera lite mer tid med lilla V som ju är på dagis på dagarna och mest är med mannen eller storebror när han är hemma.

Stella testar flaskan

Igår var ju fröken Stella hela 8 veckor. Jag tänkte att det var dags och testa om hon kanske kunde tänka sig att äta från flaska. Inte för att jag ska sluta amma utan för att jag ville se om jag kunde pumpa och vara borta hemifrån lite mer och känna att det är OK och att hon ändå kan få mat. Så jag pumpade och mannen testade och ge mat med flaska. Succé! Inga som helst problem, hon såg i sig allt som om inte hade gjort annat. Det var likadant med lilla V, gillade flaskan direkt.

Idag har jag även testat ersättning, komjölksprotienfri sådan. Denna gillas tydligen inte av alla barn, vissa VÄGRAR att äta den, så jag kände mig lite nervös. Hon verkar inte riktigt bli mätt så jag vill testa om det blev bättre om hon fick en liten slurk ersättning efter amning. Även detta gick som en dans, hon var lite skeptisk först men sedan så drack hon upp allt. Och började gråta när det tog slut.

Så, flaska funkar både med bröstmjölk och ersättning, det känns skönt.

Finaste, finaste killen

Då

Nu

Idag fyller min lilla fina kille två år. Det är inte klokt! För två år sedan var mannen, jag och denna lilla kille, som då gick under namnet Prinsen, i ett rum på Akademiska Sjukhuset i Uppsala och höll som bäst på att lära känna varandra. Denna lilla varelse som nu vänt upp och ner på våra liv. Läskigt och underbart på samma gång. En helt ny oro för ett nytt litet liv man inte visste hur väl man ville.

Och nu, två år senare, har han blivit en härlig liten kille. Tänk vilken personlighet han har utvecklat och vad han har lärt sig under dessa två år. På dagis är han killen som tröstar sina ledsna kompisar och, allra helst, leker med bilar. Hemma är han killen som kommenderar hela familjen och visar att han minsann har ett humör som ibland får en att häpna... En liten som redan har fått en lillasyster och inte alltid riktigt vet hur han ska förhålla sig till detta.

Grattis mammas finaste kille!

Movie night

Igår kväll var det filmkväll hos finaste Tina. The Social Network skulle vi se. Stella och jag begav oss hem till Tina som hade bullat upp med godsaker. Hon hade noga kontrollerat att sakerna vi skulle äta inte innehöll komjölksprotein - vilken fin vän va?

Vi såg filmen, som verkligen var intressant. Och så åt vi en massa godsaker :). En riktigt trevlig kväll med finaste vännen. Tack fina Tina för mysig kväll och allt fixande med godsakerna.

Great timing

Jaha, titta vem som ÄNTLIGEN har somnat. Och gissa vad vi måste göra nu? Jo, självklart gå till dagis och hämta lilla V. Hela dagen har det ätits och gnällts men nu sover hon som, just det, en baby :)

Det är inte så mycket annat att göra än att "packa" ner henne och hoppas hon inte vaknar.

Det blir nog en promenad efter dagis idag.

Komjölksallergi indeed

Ja, man behöver inte vara någon läkare för att konstatera att det är komjölksallergi Stella lider av...

Jag har ju levt, i stort sett, mjölkfritt sedan i onsdags och Stellas utslag har blivit mycket bättre och hon verkar lite nöjdare och har lättare att komma till ro. I lördags var det både dop och födelsedagskala och jag fuskade. Redan på natten upptäckte jag att Stella hade fått en massa nya utslag.

Förstås både bra och dåligt att veta. Bra för att lilla Stella kommer att må mycket bättre nu när vi vet. Dåligt för att jag måste lägga om min kost helt. Men viktigast är förstås att Stella mår bra. Att jag får avstå från choklad, ost och en massa annat gott kommer förstås i andra hand.

Vissa dagar

Alltså dagarna som småbarnsmamma är verkligen olika. Vissa dagar får man verkligen ingenting gjort och andra dagar kan man faktiskt få en del gjort. Idag är en sådan dag då jag faktiskt inte har suttit på soffan hela dagen.

Stella och jag begav oss till Eurostop och shoppade lite. Det viktigaste - present till Oscar lyckades vi inte hitta. Nytt försök imorgon. Köpte en jacka till lilla V och sedan lite smått och gott till Stella. Jag har ju faktiskt inte köpt något alls till henne. Hon har ju fått så mycket kläder, båda ärvda kläder och en massa presenter förstås. På lördag ska vi ju på dop och då måste hon ju ha klänning. Klänningen har vi men inga tights, så det har vi inhandlat nu.

Hemma igen har jag hunnit äta lunch :) och lagat Chili Con Carne som vi ska ha till middag. Stella sover fortfarande och jag passar på att ta en kopp kaffe. Ingen chokladbit dock :(

Ikväll ska Stella och jag på hem till Monica och titta på Oscarsgalan. Vi vill mest kolla in kläderna förstås, vilka som vann vet vi ju redan.

Mjölkfritt

Jaha, då har man intagit sin första mjölkfria frukost. Det blev soyayoghurt, mjölkfritt bröd med marmelad och ett kopp Earl Grey med soyamjölk. Yoghurten var helt OK. Jag testade att dricka mjölken igår - fy! Det var inte gott. Men jag kan klara mig utan att dricka mjölk det är mest att jag vill ha den i te och kaffe och då funkar den bra.

Nu sover faktiskt lillskruttan på soffan så jag ska passa på att göra mig iordning. Sedan ska vi ut och shoppa doppresent till lilla Oscar och pyjamasar till Stella.

Dagen idag

Idag var det så dags för Me & I träff här hemma. Lilla Stella skötte sig exemplariskt! Jag hann fixa lunch, baka en kaka, duscha och sminka mig innan Sandra kom vid 10:30. Som de senaste dagarna har varit tänkte jag att jag skulle sitta i soffan med pyjamas när hon kom :)

Det blev en liten skara bebismammor som tittade på kläder. Jag handlade alldeles för mycket. Och hade kunnat handla ännu mer. Det finns så mycket fint! För varje Me & I träff jag går på så handlar jag mer och mer. Ett gott betyg med andra ord :)

Tiden gick fort och innan vi visste ordet av var det dags att ge sig av till dagis för att hämta lilla V. Han hade tydligen haft en kanondag idag, varit så himla glad. Det känns kul att höra, han verkar tycka mer och mer om dagis.

Nu blir det Sveriges Mästerkock och sedan Fuskbyggarna (om jag kan hålla mig vaken).

Komjölksallergi

Lilla Stella är ju inte helt nöjd och verkar ha ont i magen. Idag var det besök på BVC för vägning och då titta sköterskan på Stellas utslag (som jag trodde var hormonprickar) och sa till mig
-Dricker du mycket mjölk? - Ja - svarade jag. Då sa hon att utslagen troligtvis är tecken på komjölksallergi, detta skulle även kunna förklara att Stella är gnällig, har svårt att komma till ro och vill äta hela tiden. Det sistnämnda kan tydligen lindra det magonda.

Så nu ska vi testa - under en vecka ska jag undvika produkter med komjölksprotein i. Och det, mina vänner, verkar vara det mesta. Om lite drygt en vecka ska vi tillbaka till BVC får vi se hur utslagen ser ut och då får vi även se om det har skett någon förändring angående det magonda och ständiga ätandet.

Efter besöket på BVC plockade Stella och jag upp finaste Tina och sedan bar det av till Sigtuna och en härlig lunch & fika.

Imorgon blir det Me & I träff här. Jag är så himla trött ikväll men ska försöka förbereda lunchen lite man vet ju aldrig om den lilla fröken samarbetar imorgon bitti :)