Gott Nytt År

Ja, då återstår väl inte mycket mer än att säga - Gott Slut & Gott Nytt År!

Här skulle det kanske vara på sin plats med en lång nyårskrönika. Men va sjutton hände 2010? En massa saker förstås. Men hur sammanfattar men dessa utan att bli långrandig? Kanske en lista vore på sin plats... Jag gillar ju listor. Det blir 10 i topp men utan inbördes ordning.

1. Vi firade lilla Vs ett årsdag
2. Jag gick tillbaka till jobbet efter ett års mammaledighet
3. Mannen var pappaledig i 7 månader
4. Vi fick en härlig semester i Turkiet tillsammans med familjen Evans
5. Ett litet syskon till lilla V tillverkades
6. En massa nya bebisar föddes bland vännerna - en väntar vi fortfarande på... Kom ut nu lille herr Wåglund snart är det nytt år
7. Lilla V började på förskolan
8. Mamma avslutade sin cellgiftsbehandling
9. Vi fick en fin sommar med mycket sol och bad
10. Vi fick tummen ur och bestämde oss för att "fixa" bergvärme

Gott Nytt År alla och låt oss hoppas att 2011 blir ett riktigt bra år!

Julen 2010

Kabeln är funnen! Tänkte att det var väl dags att berätta lite om julen eftersom det snart är nyår...

Julafton firades både hos mina föräldrar och hos mannens mamma. Lilla V höll ut hela dagen utan att sova mer än 5 minuter i bilen... Han tappade modet en liten stund på kvällen men när sedan självaste Tomten kom på besök så ordnade det till sig. Hos mina föräldrar var det julklappsinferno - där köper vi fortfarande julklappar till alla. Så det blir en del julklappar. Vi fick alla fin, fina julklappar och var glada och nöjda. Favoritjulklappen för lilla V var en polisbil från familjen Isberg. Så efter lunch, julklappsutdelning och fika var det dags att packa in alla klappar och lilla V i bilen och bege sig mot civilisationen igen.

Väl hemma hos mannens mamma var det dags för nästa intag av julmat. Trots att jag kände mig mätt så lyckades jag få i mig en hel del där också. Efter det var det dags för Tomtebesöket. Trodde nog att lilla V skulle bli lite rädd för Tomten men icke. Han fick en julklapp och den gick vi fram och hämtade tillsammans och han tackade artigt Tomten för klappen. När Tomten gått var det dags för fler julklappar att delas ut. Favoriten här blev en traktor med släp. Efter han hade öppnat den var allt annat ointressant. Så tillslut fick jag förbarma mig över hans paket... Efter mat, klappar, fika och julgodis var det dags att bege sig hemåt. Det tog inte många minuter innan en trött lite kille hade somnat så gott, så gott.

Så här trött kan man bli efter en juldag hemma hos farmor tillsammans med alla kusinerna. Herr Nilsson var en utav favoritjulklapparna. Och så Pippidockan förstås.

Det går bra

Det går faktiskt riktigt bra med läggningen. Nu har jag lagt honom två kvällar i rad och det protesteras lite men ingen hjärtskärande gråt - tack och lov! Han babblar och sjunger lite men sedan somnar han. Jag sitter kvar i rummet (vi får ju ta en sak i taget) tills han har somnat. Så då och då säger han - Mamma. Bara för att kolla om jag är där liksom. Gullungen!

Jag skulle ju lägga upp lite bilder från jul men jag hittar inte kabeln till kameran... Var sjutton har jag gjort av den?

Striden har börjat

Lilla V har ju alltid (peppar, peppar) sovit bra. Inga problem med nattning heller. Ända tills han började på dagis då började det krångla. Och det är väl inte så konstigt, det blev ju en stor omställning förstås. Sedan dess har mannen eller jag legat bredvid honom tills han somnat och sedan flyttat över honom till spjälsängen.

Mysigt på ett sätt men kvällarna blir ju helt "förstörda", man somnar med lilla V och vaknar sedan upp helt groggy och är som en zombie resten av kvällen. Dags att ta striden har jag tänkt länge men helt enkelt inte orkat. Men igår så tog mannen tag i det hela. Och till slut somnade den lilla kämpen i sin egen säng. Men oj, oj, oj vad det grinades, ropades på både mamma och pappa. Jag satt nere vid TV:n och försökte koppla bort gråten, det skär i mammahjärtat.

Antar att det är min tur ikväll...

30-årig vänskap

Idag säger vi grattis till världens finaste Tina. Hela 36 år idag. Tina är min äldsta vän, och en utav mina allra bästa och närmsta. Vi har känt varandra sedan lekis på Ängsvalla. Så vi firar alltså 30 år som vänner i år - inte illa va?

En vänskap som har hållt i sig och överlevt både en lång USA vistelse och diverse andra både roliga och mindre roliga saker. En vänskap som garanterat kommer att hålla minst 30 år till.

Grattis min fina, fina vän - hoppas du får en riktigt fin dag!

Duktiga jag

Klappar mig själv på axeln idag. Jag har varit hos tandhygienisten. Och det gick riktigt bra. Ingen bedövning och inga tårar. Bra jobbat Maria! Det var en ny tandhygienist, hon var trevlig. Nu har jag julfina tänder :)

Men vad är det med vädret -22 grader imorse. My God! Kallt var bara förnamnet när jag skulle brassa iväg till Folktandvården. Huga! Vår panna är ju lite opåtlig, den orkar inte riktigt med när det är så här kallt. Tack och lov för öppen spis och extra element. Och snart har vi bergvärme och då jäklar.

Vad bjuder dagen på idag då? Ja, det blir väl julklappsinslagning, det blev inte så mycket av den varan igår... Förhoppningsvis får vi till en träff med finaste Tina. Lilla V har ju julklappar att lämna över.

Utöver det får jag väl se till att hålla brasan vid liv och kanske sippa lite glögg.

Sist men inte minst, en bild på världens finaste lilla tomte. Från det första luciafirandet på dagis.

Ledig

Jag är ledig! Underbart! Lilla V och jag myser. Leker med bilar, tittar på Pingu, läser böcker, tvättar (hans nya favoritsysselsättning).

Idag skulle vi haft besök av familjen Wright Gustavsson men där var det vattkoppor. Visst vore det bra om lilla V skulle få vattkoppor men nu... Nja, jag tror vi väntar med det.

Nu sover den lilla och jag borde slå in lite julklappar. Det är nog dags för det i sällskap av lite kaffe och en lussebulle :)

Man ska inte ropa hej...

Det blev inget dagis för lilla V idag heller. Mannen ringde och sa att de var hemma. Han hade lite feber igen stackarn.

Så nu blir det inget mer dagis 2010 - den 10 januari 2011 är det dags igen. Jag tror att han kommer att saknda dagis faktiskt. De senaste veckorna känns det som om han verkligen her börjar trivas bra. Inte ledsen när man lämnar, inte så bråttom hem och frågar efter dagis flera gånger på helgerna. Jag ser det som ett gott tecken. Hoppas han inte hinner glömma bort hur roligt det är under lovet...

Välkommen julledighet

Idag jobbar jag sista dagen innan jul! Behöver jag säga att det UNDERBART! Lilla V är på dagis idag och sedan ska han och jag bara mysa dessa dagar innan jul. Klappar och gran är inköpta. Julskinkan är fixad (inte av mig dock).

Helgen började med julfest på jobbet och julklappshandling i Kista. I lördags var det pyssel hemma, lilla V hade fortfarande feber. Jag fick ge mig igen på födelsedagskalas ensam. Trevligt blev det ändå. Det var finaste Tina och Micke som skulle firas lite i förskott.

I söndags skulle det ha blivit julmarknad med mannen var dålig och vädret var inget vidare. Julmiddag hos farmor blev det i alla fall. Lilla V frisk men mannen sjuk. Vi hade det trevligt och fick en massa gott att äta. Lilla V åt med STOR aptit. Väl hemma var det lite krångel vid sänggående. Sparka av täcke, lägga på täcke, sparka av täcke, lägga på täcke osv. Tillslut somnade både han och jag. Några timmar senare var det dock dags för stök igen. Nu var det mannen som fick gå upp och trösta. Inte helt lätt var det. Så alla tre sov väl sådär inatt...

När jag var gravid med lilla V så hade jag aldrig några problem att sova på nätterna. Men nu - bebis gillar inte när jag ligger på sidan. Ligger jag på rygg kan jag inte andas. Mage - out of the question. Well, well imorgon ringer inte klockan 05:15

Fördärv

Nu har några utav IT-konsulterna varit här och ställt en massa godis här och där. Så gott och så svårt att motstå, jag tror både bebis och jag kommer att få en sockerchock utan dess like idag...

Feber

Den lille mannen har varit på dagis i nästan två veckor. Igår när jag hämtar honom säger de att han har feber. Pigg och glad men rosig om kinderna och feber. Jaha, då återsod bara att bestämma vem som skulle vara hemma. Lotten föll på mannen den här gången. Jag måste få ut alla avtal till mina kunder, flytt på jobbet och julfest på kontoret ikväll. Mannen skulle besikta bilen men då rycker farmor ut och passar lilla V en stund.

I helgen har vi förstås en massa roligt inplanerat. Vi får väl se hur det blir med det...

Men, men jag tänker att det är bättre att han blir sjuk nu för du hinner han krya på sig till julafton.

Snörvel, snörvel & host, host

Överallt i kontorslandskapet hör det hostande och snörvlande. Bort med alla baciller vill jag skrika, låt de inte komma till mig! Jag som är van att käka naturmedel mot förkylning kan inte göra det i år så jag måste värja mig mot bacillerna på något annat sätt.

Positivt tänkande, mantra, målbild - låt alla familjemedlemmar få hålla sig friska!

Världens finaste tomte

Så var det avklarat - lilla Vs allra första luciafirande på dagis. Vi var där med med farmor, farfar, Anita, mormor & morfar. Även Tina och Micke dök upp. Massor av folk på dagisets gård och ut kommer alla barn som lucior, tomtar och pepparkaksgubbar. I full vintermundering under. Det var ju helt klart obetalbart!

En del ledsna miner förstås. Tacka sjutton för det - alla dessa människor! Lilla V skötte sig exemplariskt - ingen sång från hans sida dock. Han tittade med stora ögon på alla som var där. Jag trodde nog att han skulle springa fram till oss när han fick syn på oss men han stod kvar bland kompisar och fröknar.

Sedan var det fikadags inne på dagis. Så fick våra föräldrar se hur det ser ut på dagis - kan vara bra för framtida hämtningar ;)

Mamma och pappa tog med sig lilla V hem till osss och mannen och jag gav oss ut på jakt efter ny microvågsugn. Jakten blev lyckad och vi kom med en lite dyrare och lite mer avancerad micro än vi hade tänkt. Det är väl ofta så det blir.

Lilla V sov oroligt inatt och så även jag. För hans del var det kanske alla intryck efter dagen som gjorde det lite svårt att sova. För min del var det nog mest julstress.

Idag

Idag säger vi grattis till Mon som fyller hela 36 år!

Helg

Söndagsftermiddag och snart ännu en skön helg till ända. Sitter i soppan och sippar lite blåbärssoppa - nej, jag är inte magsjuk blev bara sugen :)

Vad har vi gjort då? I fredags var det partaj hos min fd. kollega Marika. Kul! Ett gäng tjejer som är eller har varit kollegor. God mat och trevligt sällskap. Jag begav mig hem vid 22 tiden. Fredagen hade varit lite kämpig med sammandragnigar och en del värk i magen. Så pass att faktiskt bästa T fick köra bilem hem till Marika. Det gick bra att köra hem själv. I värsta fall hade jag väl fått stanna på KS...

Lördagen var det kalas i rosa huset. Det var Mon som skulle firas och eftersom vi inte kunde komma på Noahs kalas så firade vi även honom. Det var trevligt och gott! Lilla V gillade detta kalas bättre än det förra veckan. Här fanns det ju en massa roliga leksaker! Hemma igen blev det middag och sedan sova framför TV:n.

Idag sov lilla V till 8:15! Mannen gick upp med honom och jag låg kvar i sängen och läste en tidning - så skönt! Sedan var det frukost och sedan ut i snön. Promenad med snowracer, det var kul tyckte lilla V. Speciellt när mannen sprang... Vidare har vi sovit middag, lilla V sover fortfarande. Mannen ska baka lussebullar och jag ska baka en mjuk pepparkaka. Imorgon är det luciafirande på dagis :)

Funderar förstås lite över dessa sammandragningar och det magonda. Men jag antar att så länge det inte ökar i styrka och jag känner att bebis rör sig är allt i sin ordning.

Besök hos barnmorskan - vecka 34

Besök hos bästa barnmorskan J avklarat. Som vanligt så var alla värden så bra, så bra. Bebis blev lite irriterad när hon skulle lyssna på hjärtljuden så h*n sparkade och pulsen ökade... Det är bra att h*n redan säger ifrån :)

Lilla V vecka 34
Symfusmått (magen alltså) 33 - mitt emellan normalkurvan och den övre kurvan
Hjärtljud 128
Mammas vikt 98 (!)
Läge: huvudet nedåt och fixerat

Lillasyster/lillebror vecka 34
Symfusmått (magen alltså) 31 - precis på normalkurvan
Hjärtljud 144
Mammas vikt 93
Läge: huvudet nedåt men rörligt

Nu kommer snart lilla V hem från dagis med finaste Tina.

Snooza

Jag snoozar aldrig, jag förstår inte folk som gör det. Man blir ju bara ännu tröttare tänker jag. Nej, upp så fort klockan ringer. Men just nu... alltså jag VILL INTE kliva upp ur sängen. Så jag ligger kvar en stund och sedan masar jag mig till duschen där jag står alldeles för länge.

Hur ska det här gå med alla julbestyr tänker jag. Klappar ska köpas, gardiner ska sättas upp, klappar ska slås in. Herregud de sista adventsstjärnorna har ju inte ens kommit upp ännu.

Well, well jul blir det väl ändå - gardiner eller inte. Och många julklappar är faktiskt inköpta.

Helst av allt vill jag bara mysa i soffan framför brasan med glögg och pepparkakor och lilla V. Och kanske mannen får vara med på ett hörn också ;)

Lilla V och jag längtar efter Tina. Vi hoppas på en träff imorgon :)

The Final Countdown

Nu är det nedräkning på allvar. 50 dagar kvar till beräknad förlossning - välkommen lillasyster/lillebror! Och två hela veckor kvar på jobbet sedan julledighet och överlämning till kollegan A som kommer tillbaka efter 2,5 års mammaledighet - välkommen ledighet och välkommen tillbaka A! Den 5 januari tackar jag för mig på jobbet för MINST ett år framöver.

Det är inte klokt! Om två månader är jag tvåbarnsmamma. What a blessing!

Härlig helg

Vilken härlig helg vi har haft! Jag har ju varit själv (utan mannen) med lilla V nästan hela helgen. I lördags skulle det ställas till med herrmiddag hemma på Fågelvägen och vi höll oss borta ;). Först bar det av till Viksjö för att fira svägerskan Åsas födelsedag. Det var så trevligt. Lilla V hade så kul med kusinerna. Speciellt med lilla Alicia som utsattes hårt för lilla Vs pussar och kramar.

Sedan vidare till Eneby där vi hyst in oss för natten. Lilla V var så klart glad att ses mormor, morfar och katten. Jag hade beklagat mig lite för mamma och pappa att lilla V åt så dåligt. Jaha, då slår han till på 4 portioner till middagen! Skumt! Vid läggdags så fick mamma lägga honom och han somnade utan protester och sov till 10! Måste vara lantluften.

Vi begav oss ut en promenad med pulkan. Han är dock inte så himla förjust i den så det hela slutade med att pappa bar honom. Sedan var det lunch och även denna måltid åt han med god aptit. Sedan hem och hämta mannen och vidare till Rosersberg för 40-årsuppvaktning.

Puh! Slutligen hemma åt vi god lasagne som blivit över från herrmiddagen och sedan var det soffläge för hela familjen. Lilla V ville titta på Pingu, eller Pimmu, som han säger.

VAB dags

Jaha, då var man hemma igen. Lilla V är sjuk igen. Hostar och snorar, ingen feber. Men han sov dåligt inatt så det kändes inte OK att skicka iväg honom till dagis. Dessutom så var vi på en föreläsning om barnsjukdomar på dagis igår. Jättebra föreläsning som hölls av en sjuksköterska på Astrid Lindgrens barnsjukhus och dessutom pappa till två utav "mina" simskolebarn. Han pratade om hjärnskakning, magsjuka, förstoppning, magont, förkylning och en massa annat. Mycket intressant. Och intressant att höra hur många som "missbrukar" akuten och vad folk säger till de som jobbar där om de får vänta för länge...

Jag tror vi alla fick oss en tankeställare och lärde oss ett och annat.

Så vad har vi gjort hittills idag. Tittat på Pingu (100 gånger), läst böcker, kört med bilar och jag har försökt få lilla V att äta... Ingen lätt match dessa dagar. Det är klart, mår man inte bra så har man ju inte alltid någon aptit. Lite yoghurt och smoothie har han fått i sig men det är allt. Nu sover han gott så jag ska passa på och duscha och fixa lite.

Just det, ett litet tillägg. Sjuksköterskan från Astrid Lindgren sa - Sprita absolut inte små barns händer! Det torkar ut och kan leda till eksem och framförallt - de stoppar ju fingrarna i munne och få i sig detta = inte bra!

Onsdagsmorgnar

Jaha, det här med onsdagsmorgnar verkar inte riktigt vara min grej... Förra veckan körde jag på ett rådjur och idag glömmer jag mobilen hemma och när jag kommer till jobbet så funkar inte vår garageport (vår garageuppfart/nerfart är en brant backe ska jag tillägga). Detta leder till att jag kör fast för att det är så isigt och INTE sandat. Blir räddad av en manlig kollega som förstås lätt som en plätt kommer loss. Tusen tack till T som räddade en lätt panikslagen gravid kvinna.

Igår var det ju utvecklingssamtal på dagis, vårt första. Lilla V fick lovord och vi njöt förstås. Det enda som fanns att "klaga" på är ju att han inte är någon storätare på dagis men det visste vi ju redan. Vissa luncher äter han visst ingenting. Vi bad att de skulle hålla lite uppsikt över det där och meddela oss varje dag hur det har gått med maten. Säkert inget att oroa sig för men han ligger ju lite i underkant i sin vikt så han behöver ju äta.

Annars sa hon att hon att hon tyckte att det gick bättre och bättre. Han är glad och pigg, aldrig grinig. Han tar hand om sina kamrater, speciellt om de är ledsna, då vill han trösta dem. Han leker gärna för sig själv och läser helst böcker eller leker med bilar. Även om han inte pratar så mycket (vilket ju är svårt och tro med tanke på hur han babblar hemma) men är duktig på att visa vad han vill på andra sätt. Iakttar gärna och är lite blyg. Det är en välsignelse att ha ett sådant barn som Viggo sa hon. Och ja visst är det så, en välsignelse är han min underbaraste.

Rapport från tandläkarstolen

Jaha, var man tillbaka. Hon är snäll och försiktig min tandläkare - hon vet att det inte är min absoluta favoritsysselsättning att besöka henne. Men idag fick jag minsann ett budskap som jag inte tidigare har fått - Du har ett hål säger hon. Jaha, det var väl så dags. 36 år utan en lagning, jag antar att det var dags... Jag skyller på bebisen man kan visst få sämre tänder i samband med graviditet.

Så nu ska det lagas. Den 10 januari ska det ske - spännande. Som vanligt en massa tandsten också, det ska åtgärdas den 22 december. Fina tänder till jul :)

Don't forget to floss

Tandläkarångest

Idag är det dags för ett besök till tandläkaren. Usch! De flesta som känner mig vet att jag INTE kommer överens med tandläkare. Jag vet inte varför men jag tycker det är fruktansvärt obehagligt, jag föder hellre barn än att gå till tandläkaren. Men, men idag ska det ske. Inget allvarligt, bara kolla om jag har några hål. Jag har dessutom fått ont i en visdomstand så jag ska be att de tittar på det också. När jag ändå är där...

I eftermiddag väntar första utvecklingssamtalet på lilla Vs dagis. Det ska bli spännande. Vi får ser om han sköter sig ;)

Har trappat upp Bricanylen idag så vi får se hur det blir med skakigheten...

Shaky

Fick ju Bricanyl utskrivna att Dr Göran. Detta för att minska sammandragningarna. I fredagskväll var det riktigt kraftiga sammandragningar och jag bestämde mig för att börja med tabletterna trots allt...

Sagt och gjort. I lördags började jag. Hade fått varning om att man kunde bli skakig och få hjärtklappning av dessa små piller - No shit! OK, de funkar sammandragningarna har minskat. Men den här skakiga känslan är inte rolig. Vet inte vad som är mest obehagligt sammandragningar eller skakigkänslan... Antar att bebis mår bäst av att jag fortsätter med tabletterna så jag gör väl det.

Full fart hela helgen

En helg fylld av en massa aktiviteter och lite för mycket stressande... Men, men så går det när man planerar in för mycket och har en man som är tidsoptimist (bra att ha någon att skylla på). Lördagen drog jag iväg och handlade gardiner, tyg och hämtade ut mina Bricanyltabletter. Sedan skulle ju lilla V iväg til mamma och pappa och vi skulle till stan på profylaxkurs del 2. Oj, oj, oj va stressigt det blev. Men det gick fint! Vi kom i tid. Lunch fick vi ta på pendeln. Kursen var bra, så nu är det bara att öva på andning och avslappning.

Sedan bar det av mot Stadsteatern och förställningen Fadren. Oj så bra. Huvudrollen hade Kjell Bergqvist. Och jag ska erkänna att jag har inte varit något stort fan av Kjell Bergqvist tills jag såg honom på en teaterscen första gången. Han är ju en fantastisk skådepelare, det fick vi återigen bevisat denna gång.

Söndag med sovmorgon och lite adventspyntande innan det bar av till Eneby för att hämta lilla V. Han hade haft det så bra, så bra. Sovit från 20 till 09:30! Jo jag tackar jag! Åt lite snabb lunch där och sedan var det dags att packa ihop för nästa äventyr. Mot Vaxholm i snöyran. Lilla V somnade i bilen och vi kom nästan i tid ;). Lilla V var lite skeptisk till denna tillställning. Mammig och gnällig och inte alls sitt vanliga glada jag. Efter en liten strid med Lova fick han dock låna hennes Pippidockor och då blev humöret lite bättre. Inte mycket stillasittande och pratande med fina vännerna för mig tyvärr. Han fick träffa lilla Vincent för första gången och han gillade honom så. Han ville klappa och pussa (pussandet fick jag dock avstyra)- han tyckte att Vincent var så fin. Jag tror att han kommer bli världens bästa storebror, han är så försiktig och omtänksam den lilla.

Lagom till att vi skulle åka hem så började han förstås tycka att det var nog ganska trevligt i alla fall... Är det inte typiskt?! Efter kramkalas med alla tjejerna, framför allt då med Lova så bar det hemåt igen. Somnade i bilen igen och väl hemma var det dags för världens vredesutbrott - jag har aldrig sett något liknande. Han visste inte vad han ville och skrek och grät om vartannat. Vad gör man? Jag satte hårt mot hårt - jag tänkte inte ge mig och inte han heller. Men, men tillslut lugnade han ner sig och allt var frid och fröjd igen. Man undrar var sjutton det där humöret kommer ifrån...

Kvällen avslutades fredligt i soffan med leksakskataloger och välling.

Trevlig helg

Nu mina vänner önskar jag er en trevlig helg. En vecka med blandade känslor och en del oro lämnar jag bakom mig. Ett påkört rådjur. En dag hemma med en febrig men ack så glad och gosig liten V. Ett besök av finaste Tina som kom och förgyllde min och lilla Vs dag - tack vännen! Så glad att se dig!

Ser fram emot helg med profylaxkurs del 2, föreställningen Fadren på Stadsteatern, sovmorgon på söndag då lilla V ska sova över hos mamma och pappa imorgon, en träff med au-pairligan i ett vintrigt Vaxholm. Också första adventsfixande och kanske lite glögg och pepparkakor med ädelost (dock pastöriserad på tub men det är gott nog till en gravid kvinna). Det låter lovande eller hur?

Trevlig helg mina fina vänner!

Grattis Noah!

Idag fyller vår lilla charterkompis Noah 3 år!

Stort grattis till dig Noah - vi kommer och firar dig snart.

Många kramar från familjen Roslund

Viltolycka

Jag har kunnat föreställt mig en bättre start på dagen. Åkte extra tidigt i morse för att jag skulle tanka. Hann inte köra många många meter innan det springer ut två stycken rådjur på vägen och jag kör på det andra. Shit! De kändes som de kom från ingenstans. Rådjuret slog i bilen men sprang iväg. Eftersom jag var så nära hemma så åkte jag hem och ringde polisen. Ingen skada på mig eller bilen. Rådjuret vet jag inte. Viltvårdare kontaktas för att spåra djuret. Usch va hemskt! Men samtidigt är jag tacksam, det kunde gått mycket värre. Som tur var så var det ju ingen trafik, jag tvärbromsade förstås men ingen bakom och halt var det inte heller som tur var.

Nu hoppas vi på att dagen fortsätter bättre.

Andas ut

Igår efter simningen fick jag äntligen tag på mamma! Nu kan vi andas ut ett tag i alla fall. Mamma kände sig nöjd med beskedet hon fick på sjukhuset idag. Jo, hon har fläckar på lungorna - de kommer inte att försvinna men det finnsinget som säger att de kommer att växa heller. Så nu ligger de lågt, det blir ingen behandling då läkaren tyckte att det inte var nödvändigt. I januari väntar ny röntgen coh då får man se hur dessa fläckar beteer sig. Har de växt eller är de lika stora som gången innan. Det känns OK - en viss oro förstås men ändå lugnande nyheter.

Jag då - jo jag mår också bra. Träffade Dr Göran igår. Han klämde och kände både här och där... Ja, jag har en massa sammandragningar men de är av den ofarliga sorten. Livmoderhalsen är intakt och har alltås inte påverkats av dessa. Detta betyder att de är av den "ofarliga" sorten. Vi var överens om att avvakta med sjukskrivning och istället försöka lugna ner livmodern med Bricanyl. Men... det som var lite intressant var att den lilla rackaren minsann redan ligger med huvudet lång ner och doktorn trodde inte h*n skulle vända tillbaka. Det är tidigt, speciellt om man är omföderska. Detta talar för ännu en snabb förlossning.

Stort tack till er mina fina vänner som har tänkt på mig och mamma idag, det betyder så oerhört mycket och jag blir varm i hjärtat.

Huvudet fullt av tankar

Idag ska mamma till Radiumhemmet för att träffa en läkare. Ingen ny röntgen men ett läkarbesök. Undrar vad som ska avhandlas. Vad kommer hon att få veta? Vad kommer hon berätta för mig? Jag har bett henne vara ärlig och hon har lovat att vara det. Gott eller ont - jag vill veta vad vi har att förhålla oss till.

Jag vet inte men jag har ändå en bra känsla. Vet inte varför men jag håller kvar vi den. Även om tusen tankar snurrar runt i mitt huvud så finns det ett lugn som jag definitivt saknade förra "svängen". Mycket är nog för att mamma ju inte visar några som helst tecken på att vara det minsta sjuk. Vi träffades igår och allt är som vanligt. Egentligen vet jag inte varför det inte skulle vara det men ni förstår...

Skulle jag själv inte ha träffat Dr Göran idag hade jag nog frågat mamma om jag inte kunde få följa med till sjukhuset - jag och mina 3000 frågor... Men det krockar med tiderna. Jag får lita på att mamma berättar det som har sagts.

Rapport från barnmorskan

Besöket hos bästa barnmorskan J gick bra. Som vanligt är mina värden suveräna. Bebis växer enligt sin kurva och har nu kommit upp på sin normalkurva. Fortfarande mindre än storebror vid samma tid men växer helt som h*n ska.

Och så var det sammandragningarna. På måndag ska jag få träffa doktor Göran. Han får avgöra vad som är bäst för mig och bebis. Det är svårt det här, när man liksom inte har ont någonstans och har världens bästa värden. Men ändå... Det ska ju inte vara så här. I alla fall kunde J konstatera att dessa sammandragningar inte har påverkar bebis. H*n ligger fortfarande i "bananläge" som J kallar det. Alltså tvärs över liksom. Huvudet är inte nedåt ännu. Vilket ju förstås är mycket bra.

Igår inhandlades även den första outfiten till lillasyster/lillebror. Gud vilka små kläder - är de så där små?

Ditten och datten

Ja, det händer väl inte så överdrivet mycket. Inspirationen tryter - både här och där. Den bästa stunden på dagen är när när jag får hämta lilla V på dagis och han springer mot mig med öppna armar - vilken lycka. Han är så otroligt gosig just nu. Igår satt han och jag i soffan och lite då och då som gav han mig en kram och en puss. Finaste lilla V.

På måndag ska mamma får komma till Radiumhemmet på läkarbesök. Det känns bra - ett steg på väg i alla fall. Jag tror väl inte direkt att hon kommer att få veta så mycket mer men de har väl en plan för hur de ska gå vidare hoppas jag.

Idag är det dags för besök hos barnmorskan. Jag går själv idag, mannen hade visst glömt att det var idag... Well, well det ska nog gå bra. Det ska väl tas lite prover, mäta magen och lyssna på hjärtljuden kan jag tro. Det blir väl en del prat om sammandragningar också. Ja, de blir ju inte direkt bättre.

Lördag morgon

Det är lördag och jag gick upp tidigt. Kunde inte sova. Lilla V och mannen sover fortfarande, så det är verkligen tyst och lugnt i huset. Jag har hunnit plocka lite och så hamnade jag här... Jag har nämligen en grej som jag skulle ha gjort för länge sedan. Ett collage med bilder till dagis. Det ska vara på lilla V och hans familj. Vi har en massa bilder på lilla V förstås men på oss andra är det dåligt. Nu har jag i alla fall plockat ihop ett gän som jag ska printa ut och klistra upp på ett gult papper.

Som jag nämnde igår har det hostats en del här. När jag hämtade på dagis så sa de att han hade hostat massor (och gissa vem som genast kände sig som en dålig mamma). Och han fortsatte hosta även när vi kom hem. Han var trött också och somnade i min famn vid 17 tiden! Sedan kom mannen hem vid 18 och då vaknade han och var pigg och glad. Men hostade och ville inte ha någon mat. Sedan tyckte vi att det var läggdags vid 20 tiden. Skulle ge lite Alvedon för att han kändes lite varm. Han fick Alvedon och så gick han in i sitt rum och fick världens hostattack och kräks självklart. Över hela sig och över hela sin matta - stackarn. Han blev förstås jätteledsen. Men det gick snabbt över. Sedan härjade han runt igen en stund till. Medans vi andra skurade honom, gunghäst och matta.

Men till slut så... Somnade vi visst både lilla V och jag i soffan och mannen passade på att plocka fram kameran

Hostig natt

En hostig natt har vi haft inatt. Lilla Vs hosta hade ju blivit så mycket bättre. Men igår när han skulle lägga sig verkade den ta ny fart. Han hostade och hostade och hostade. Sov en timme och sedan vill han inte mer. Han kom ner och var med oss i soffan, tittade lite på TV och bläddrade i leksakskatalogen från Barnens Hus :) Slutligen lade vi oss alla tre i vår säng. Jag låg på kanten och höll mig fast i kudden, lilla V tar mest plats av alla... Och han sov gott i alla fall. Det är ju mysigt att ha hans varma lilla kropp i sängen men man sover ju som en kratta.

Well, well idag är det fredag. Jag tror att det blir dagis - om inte åker jag hem vid lunch och löser av mannen.

Inget inplanerat imorgon. Lite pyssel hemma behövs! På söndag är det ju Fars Dag - då ska papporna firas. Lilla V har lovat sin pappa frukost på sängen :). Sedan ska min pappa uppvaktas och slutligen tror jag att vi ska till mannens pappa.

Redan torsdag

Veckorna går fort, idag är det redan torsdag. Skönt. Fotograferingen gick bra. Lilla V hade först varit lite skeptisk men sedan hade han gillat läget. Spännande och se hur resultatet blev. Igår ville han inte gå hem från dagis. Han lämnar gärna fröken och gruppen men sedan vill han springa omkring och leka för sig själv lite. Vilken pärs detta med overall - man är ju helt svettig innan man fått på den lille mannen alla kläder - puh!

Idag hade jag tid hos barnmorskan och farmor skulle hämta lilla V på dagis. Ändrade planer. Sjuk barnmorska. De frågade om jag ville komma till någon annan men det vill jag inte så jag väntar tills nästa vecka och hoppas att hon är frisk.

Funderar på julklappar och Fars Dagspresenter. Det står still - idéer någon?

Yes!

Idag är det fotografering på dagis och lilla V är frisk! Jag fasade ju lite för att han skulle missa denna dag med tanke på att det har varit en del baciller den senaste tiden... En liten sak men det är ju trots allt hans allra första dagisfoto.

Lilla V är just nu väldigt intresserad av bebisen och min mage. Han säger - Titta och så drar han upp min tröja, klappar & pussar lite på magen och säger - Hejdå! Och så drar han ner tröjan igen. Och säger han - Bebis, sen.

Han gillar att pussas min lilla kille, igår när jag hämtade honom på dagis så pussade han en utav tjejerna i hans grupp - hon var väl inte så intresserad...

77 dagar

Jaha, 77 dagar kvar till beräknad förlossning. jag tycker att det har gått så himla fort hittills. Första graviditeten var ju helt annorlunda - då hade jag stenkoll på allt. Nu kan det nästan bli så att jag kommer på - Just det, jag är ju gravid. Som sagt, det har gått fort men nu känns det plötsligt segt. Kanske för att man blir större och krämporna börjar göra sig påminda - kramp i vaderna, ischias och sist men inte minst dessa sammandragningar. I torsdags kväll var jag tvungen att bara ligga på soffan och ändå ville det inte riktigt ge med sig.

På torsdag ska jag träffa bästa barnmorskan J. Vi får väl se vad hon säger. Jag vet att hon inte gillar dessa tidiga sammandragningar.

Bra helg

En riktigt bra helg är tyvärr slut... Men med tanke på hur fort tiden går så är väl en helg här snart igen.

Fredagen var det halvdag på jobbet. Nice! Finaste Tina och jag hade gjort upp planer. Sushilunch i Sigtuna och sedan hämta lilla V på dagis. Vi åt lunch, hann med en sväng till RC Chocolat för att handla goda kardemummabullar. Sedan vidare till ICA för att köpa gravljus för att sätta i minneslunden. Ville passa på att tända ett ljus för farfar Torsten förstås. Sedan begav vi oss mot dagis för att hämta lilla V. Gissa om han blev glad när han såg vem jag hade sällskap med.

Lördagen inleddes med ett härligt Pilatespass. Sedan var det bakning inför söndagen. Lilla V uppförde sig exemplariskt och lekte för sig själv medan mannen och jag bakade. Dessutom sov han middag i TRE timmar och då väckte vi honom. Vi tog en sväng till kyrkogården och tände ljus. Slutligen var jag på tjejmiddag hos en fd. kollega. En riktigt trevlig middag med gott sällskap och god mat. Sen kväll - jag var inte hemma förrän närmare 01:30.

Söndag var det så dags för årets födelsedagskalas. Mannen, Malin & Tobias firades samtidigt. Huset fullt av folk. Det var trevligt. Lilla V som inte sov någon middag alls var glad och nöjde hela dagen och kvällen. Han lekte glatt med kusinerna och hade väldigt kul med alla presentsnören.

Det allra finaste

I lördags fick vi så träffa en ny bekantskap. Lilla Vincent. Angelica och James son som då hade hunnit bli lite mer än två veckor. Vad kan man säga - kärlek vid första ögonkastet. En bedårande liten herre som visade att han kunde sova gott och använda sina lungor. Är det så här de låter undrade mannen och jag och blev genast påminda om att om mindre än 3 månader har vi en "likadan".

Det allra finaste som finns är de små så är det bara. Vilka små glädjeämnen de är.

Jag kan inte vänta tills vi får träffas igen finaste lilla Vincent.

Mamma

Först vill jag ber er som läser detta att hålla den här "informationen" för er själva. Mamma vill inte att alltför många ska veta innan hon själv vet mer. Framförallt är det min oroliga mormor som ska hållas utanför tills vi vet mer.

Ja, mamma var på sjukhuset igår. Svaret på röntgen av buken skulle komma. Hon hade bett om denna röntgen själv då hon tyckte att magen var lite mer orolig än vanligt (har man gjort en sådan operation som hon så får man snällt leva med att magen lever sitt eget liv, den har lite svårt att bryta ner maten nämligen). Allt bra så långt. Men... nu har man hittat fläckar på lungorna. Detta behöver inte vara något "farligt" och mamma hade frågat läkaren om man skulle måla fan på väggen nu och det skulle man absolut inte sa han. Nu blir det remiss till onkologen på Radiumhemmet där man ska undersöka saken vidare. Det känns tryggt. Det händer något på en gång, de tar saken på allvar.

Jag ska inte ta ut något i förskott den här gången. Jag känner mig rätt lugn. Mamma och pappa också. Vi pratade mycket om detta igår. Det kändes bra. Mamma berättade att hon först inte tänkte berätta något för mig men sedan sa hon - Men jag antar att du vill veta. JA!!! Det vill jag såklart! Jag tror att jag ska fråga mamma om jag för följa med henne till sjukhuset nästa gången - jag har en miljon frågor (minst).

Så vi väntar på remiss och under tiden så försöker vi leva som vanligt. Mamma går tillbaka till jobbet igen. Hon vill det, få något annat att tänka på. Jag förstår det är man bara hemma och inte gör "någonting" är det lättare att man de negativa tankarna kommer och de är svåra att stöta bort.

Fortsätt håll tummarna alltså. Och säg inget till mormor...

Idag

Idag är dagen för mammas röntgenbesked. Jag känner mig ganska lugn faktiskt. Sov i natt gjorde jag också. Pratade med mamma igår hon är också lugn men sa ju att väntan mellan röntgen och besked aldrig är kul och att man inte kan släppa det helt riktigt. Mamma åker själv till sjukhuset, jag förstår inte att hon vill göra det. Men, men det är ju hennes beslut. Efter sjukhusbesöket åker hon hem till oss. Pappa ska vara barnvakt till lilla V. När jag kommer hem så är de där alla tre, det känns bra.

Jag känner mig lugnare och mer postiv idag än jag gjorde i fredags. Jag har hittat en del bra information om sjukdomen och känner inte samma panik längre. Det finns de som överlever, de är få men de finns. Jag kan bara hoppas att mamma är en utav dem.

Håll tummarna där ute.

1:a november

Idag fyller världens bästa make och pappa 42 år. Ingen traditionell skönsång och frukost på sängen blev det dock i år. Vi firar ikväll med lilla familjen och på söndag blir det stort kalas.

En gnagande oro

En obehaglig känsla finns i min kropp. Jag oroar mig för mamma igen. Det gör jag hela tiden men nu lite mer än vanligt. Mamma fick ju diabetes för ett tag sedan, hon har sedan dess varit på en röntgen på Huddinge och väntar svar på tisdag. Jag är skitnervös. Jag har gjort det jag lovade mig själv att inte göra - läst på nätet om mammas cancerform. Och jag tänker det värsta, det som inte får hända, den är tillbaka. Om den nu är det - vad händer då? Kan hon klara det en gång till? De har ju opererat bort halva innanmätet på henne. Finns det något kvar där en tumör skulle kunna växa?

Jag hoppas jag hinner ringa till Cancerfondens stödlinje idag. Jag känner att jag behöver prata med någon. Jag känner att jag har tusen frågor och jag skulle vilja fråga mamma en massa saker men jag vill ju inte oroa henne. Hon är ju som vanligt lugnet själv. Tänk om jag bara hade fått "ärva" en liten del av det där lugnet - va skönt det skulle va.

Det känns som det är en evighet till tisdag. Helgen är dock fylld med en massa roliga saker som jag hoppas kan hålla tankarna borta.

Läkarbesök

Nu har har lilla V varit hemma från dagis pga ögonflammation. Som tur är har våra snälla föräldrar ställt upp som barnvakt så mannen och jag har jobbat som vanligt. trots röda och rinniga ögen så har han varit vid gott mod den lilla. Han har varit hos farmor i två dagar och idag är mina föräldrar där och underhåller honom.

Men... han hostar fortfarande så himla mycket på nätterna att vi idag ska till läkaren och kolla upp honom. Vanligtvis är det mannen som har fått den äran att gå med honom till läkaren men idag får jag den äran. Jag fasar redan nu för när det dyker upp en man i vit rock...

Annars då? Ja, tiden går så fort, så fort. En massa tankar om saker jag borde göra hemma. men när kvällen kommer och maten och disken är fixad och lilla V sover sött i sin säng är jag så trött att det endast finns energi till att titta på TV.

En ny man i mitt liv

Nu blev ni nyfikna va?! Ja, det har kommit in en ny "man" i mitt liv. No offense lilla V och mannen... Men i fredags träffade jag den mest bedårade lilla varelse man kan tänka sig - Oscar 9 dagar gammal. Det är helt galet hur fin han är. Han sov gott när jag var och hälsade på men mamma Monica sa att jag fick ta upp honom ändå - och jag var inte sen att nappa på det det erbjudandet... Han sov gott vidare i min famn och jag hade aningen svårt att slita mig.

Mamma Monica hade bakat världens godaste kladdkaka och vi fick en trevlig pratstund.

Bilden har Monica tagit och jag har lånat den från http://mrsevans.blogg.se/

Snö, dagislämning & tårar

Imorse hade den kommit, den där snön som utlovades. Men den lär väl inte bli långvarig med tanke på temperaturen.

Så var det så dags för min första dagislämning. Vi hade det bra här på morgonen lilla V och jag. Gott om tid och bara glada miner. Och när jag frågade om vi skulle gå utropade han glatt - Godis! (det är ju dagis på lilla V språk) Och ända tills vi skulle börja klä av oss på dagis gick det bra men sedan började han nog förstå att jag nog snart skulle gå. Sedan kom han på andra tankar och skulle visa mig lekrummet med garaget som han älskar. Sedan blev han ledsen förstås. Men han gick till fröken Maria som plockade upp honom och de vinkade till mig. Jaha och så kom tårarna på mig också - inte så lilla V såg dock. Här gäller det att sköta sitt gråtande snyggt ;) Men sedan gick jag och lämnade vagnen och smygtittade på lilla V genom fönstret och han lekte glatt där inne. Puh! Jag kunde torka tårarna och gå hem.

Ny frisyr

Idag hade jag tid hos bästa frisören Ulf. Mitt hår är tydligen inte helt lätthanterligt eller jag tror att det är det att de flesta frisörer inte riktigt verkar veta hur man ska klippa lockigt hår. När jag flyttade hem från USA så tipsade Nancy om en bra frisör i Uppsala. Kan vara värt att testa tänkte jag - sagt och gjort jag bokade tid hos Ulf. Det är 7 år sedan och jag klipper mig fortfarande hos honom. Ganska bra betyg alltså :).

Idag blev det lite nytt - var tog håret vägen? Nöjd är jag i alla fall.

Nu sitter jag i soffan. Imorgon jobbar jag hemifrån igen. Mannen ska på konferens och jag måste lämna på dagis. Finaste Tina ska troligtvis hämta honom. Och sist men inte minst (eller jo egentligen är han ju minst) ska jag få träffa lilla Oscar för första gången. Jag kan knappt vänta, 9 dagar gammal har han blivit och hemma från sjukhuset är de. Självklart ska jag träffa mamma Monica också :)

Grått, grått, grått

Vilket väder! Regn och grått. Men ikväll vid 20 tiden ska det snöa i Stockholm. Undrar om de har rätt. Det känns tidigt men på något sätt mysigt. Men kommer det någon snö blir det kortvarigt kan man tro.

Det gråa vädret sätter sig i sinnet också och gör mig trött. Imorse var det svårt att komma upp ur sängen. Och i bilen var det trött på vägen till jobbet. Ikväll ska mannen jobba sent och jag ska lägga mig tidigt.

Igår var det au-pairmiddag igen. Den här gången var det Peg som valde. Det blev en mexikansk restaurang La Neta. Inte det mysigaste stället men mycket god mat. Som gamla Californien bor längtar vi ständigt efter mexikansk mat. Och det är inte lätt att hitta något bra ställe tyvärr. men det här var ju riktigt bra. Alla var med utom Angelica som ju hade giltigt förfall - en vecka gammal bebis. En trevlig kväll med fina vänner. Livskvalité!

Baciller

Måndagen är här. Jobbar hemifrån idag. Igår kväll fick jag plötsligt så himla ont i magen och mådde så illa :(. Gick och la mig och somnade i alla fall gott. Men hela natten har jag vaknat från och till och haft magknip - inte alls skönt. Så jag håller mig hemma idag man vet ju inte om det smittar. Ingen annan i familjen verkar ha några känningar så jag vet inte jag.

Helgen var i alla fall trevlig som vanligt. Bröllopsfesten var kul. Vi var inte hemma förrän 01:30 och sov gott ända till 9:30 på morgonen - så skönt! Sedan vankades det lunch hos svärmor där lilla V hade spenderat natten.

Sedan var det småplock här hemma. Fick så himla ont i ryggen (Gud va gnällig jag låter) så efter lilla V lagt sig blev det soffläge för mig medans mannen fick stryka.

Usch -strykning är verkligen den värsta hushållssysslan. Tur att mannen tycker att det är så roligt ;)

Skönt med helg

Helgen är ju alltid skön förstås. Men med dessa tider på jobbet, med uppsägningar och omorganisationer, känns det extra skönt. Även om min avdelning inte är drabbad är det som om det har lagt sig en tung blöt yllefilt över hela kontoret. Inte speciellt inspirerande alltså.

Igår blev det lite shopping på lunchen. Lilla V behövde långkalsonger och jag kunde inte låta bli en tröja och ett par mjukisbyxor också :). Idag skulle vi ha haft besök av familjen Gustavsson Wright men istället blev vi bjudna på en spontanmiddag hos dem - trevligt. Lilla V var så ledsen när vi kom dit, jag vet inte om han kanske trodde att mannen och jag skulle lämna honom där eller något. Men efter en stund i pappas knä och Helenas goda tacopaj så tinade han upp - tack och lov! En trevlig tidig kväll blev det. Grabbarna var trötta så vi begav oss hemåt vid 21 tiden.

Imorse vaknade lilla V 06:15!!! Det är ju inte vi vana vid precis. Mannen gick upp med honom och jag försökte sova vidare. Men lilla V var inte på något vidare humör och levde rövare här nere så det var svårt att somna om... Klockan 8 var det dags att stiga upp för att hinna äta och fixa innan dagens Pilatespass.

Nu sover lilla V och jag varvar lite surfande med att göra mig iordning för bröllopsfest hos Johan & Maria, som blev man och hustru i söndags :). Lilla V ska sova hos farmor och där är även kusinerna Alexander & Alicia och faster Cecilia. Så det blir nog livat :) Och jag ser fram emot sovmorgon imorgon.

Besök hos barnmorskan - vecka 26

Igår var det dags för besök hos barnmorskan Jessica. Mannen och lilla V var med men jag vet inte om besöket hos barnmorskan påminde honom om besöket hos BVC i måndags för att han skrek i högan sky när Jessica kom ut. Så till slut fick mannen gå ut med honom...

Precis som förra förra graviditeten såg allt bra ut. Kanonbra värden - inga järntabletter den här gången heller :) Magmåttet som förra gången låg något över normalkurvan ligger den här gången något under. Jag har inte gått upp lika mycket i vikt. Fick också lyssna på hjärtljuden för första gången - det är alltid så faschinerande. Snabbare hjärtljud än storebror. Mycket sammandragningar precis som förra gången men inget att oroa sig för så länge de inte gör ont.

Så allting är frid och fröjd.

Kvällen avslutades tillsammans med finaste Tina. Vi gjorde en utflyckt till Sigtuna och tog en fika. Världens godaste oreotårta - mums!

En ny världsmedlem till - välkommen Oscar

Oj, oj, oj nu kom det två bebisar på två dagar. Den här gången säger jag välkommen till världen till Monica & Sauls sons Oscar. Här kan jag inte säga äntligen eftersom han föddes nästan 5 veckor för tidigt.

Alllt hade gått bra och ny är de på neonatalen på danderyds Sjukhus.

Välkommen lilla Oscar och grattis till Monica, Saul och storebror Noah.

Vardagslogistik

Det kom väl inte som någon chock att det här med vardagslogistik inte skulle bli det enklaste i världen...

Både mannen och jag känner att det blir långa dagar för lilla V på dagis. och eftersom det blir långa dagar på dagis blir det också aningen sena kvällar. När man kommer hem ska det fixas, lagas mat, badas och allt vad det nu är. Nu blir det sen middag och sedan blir det bums i säng för lilla V.

Tack och lov så har både mannen och jag flexibla arbetstider. Nu har vi stuvat om lite och jag kommer att hämta tidigare - senast 16:00 och instället blir det att mannen och jag varsin dag i veckan för jobba över ett par timmar.

Vi testar så.

Ny världsmedlem

Äntligen kom han! Angelicas och James lilla son (som vad vi vet vet ännu inte har något namn).

Välkommen till världen lilla vän och jag kan inte vänta tills jag får träffa dig! Och grattis till världens stoltaste (förstås) föräldrar!

Sömnig fredag

Äntligen fredag. Jag är trött idag trots att jag sov som en stock i natt. Mannen var hemma hos en kompis och tittade på hockey igår kväll och jag somande gott i soffan och la mig tidigt. Tittade lite på Hellenius Hörna - det var riktigt bra.

Lilla V är bättre men inte bra, inget dagis idag heller :(. Idag är mannen hemma halvdag och sedan kommer farfar och tar över, eller som lilla V säger haha, tack och lov för snälla föräldrar som bor nära och kan rycka ut och passa den lille.

I helgen blir det ganska lugnt. Jag hoppas på träning imorgon bitti. Sedan en lugn dag hemma och slutligen ett besök i Stockholm på kvällen. Storbesök från Ulricehamn i helgen - Julia kommer på besök och delar av au-pairligan ska träffas och äta middag. Söndagen blir också lugn sånär som på ett litet event på eftermiddagen, mer om det senare.

Ingen lunch med Mon igår då hon fick åka till Danderyd på en kontroll efter att det började sippra fostervatten. Allt är OK dock och vi håller tummarna för att lilla killen stannar i mammas mage i alla fall några veckor till. Idag hoppas jag istället på en lunch med Helene :)

Trevlig helg på er!

Tillbaka på jobbet

Idag är jag på jobbet igen. Två dagar hemma med en dunderförkyld liten V. Bättre är han men inte bra. Men aptit och hans glada humör verkar ha återvänt men det är inte mycket som behövs för att underläppen ska börja darra. Vi har lekt med bilar, vatten, läst, sjungigt och promenerat.

Idag är morfar hemma med lilla V så både jag och mannen kan jobba. Jag sov dock så dåligt i natt att jag känner mig lite yr i huvudet. Lilla V hostade, mannen snarkade och i mtt huvud for det runt en massa tankar... Igår fick jag veta att mamma har fått diabetes. Inte helt otippat då detta är relativt vanligt efter man har haft bukspottskörtelscancer. Men hon kunde ju fått slippa det tycker jag. Hon har ju nog med mediciner och kontroller som det är. Nu ska hon kolla blodsocker och ta sprutor 4 gånger om dagen. Men, men det kunde varit värre tänker jag, det kunde varit cancern som kommit tillbaka. Återigen måste jag hylla sjukvården för snabbt agerande. I tisdags fick mamma beskedet igår var hon redan inskriven på KS dagvård för diabetiker. Där får hon lära sig mer om sjukdomen och hur hon ska leva med den och sköta om sig själv på bästa sätt.

Hoppas på en lunch med Mon idag, vi skulle setts igår men då var jag ju hemma.

Planeringsfundering

Jag funderar lite över hösten. Jag är ju ett planeringsfreak av stora mått (trots att det har blivit bättre sedan lilla V kom). Hela höstens helger än bokade med diverse aktiviteter med eller utan lilla V. Bröllopsfest, musikal, teater, en massa födelsedagskalas.

Efter två veckor, och lika många förkylningar, på dagis så undrar jag lite. Kanske att jag skulle ha tagit det lite lugnt med att planera in en massa den här hösten. Well, well vi får väl se vad man kan vara med på och inte. Det är ju inget som man absolut inte kan missa. Profylaxkursen i slutet av november känns viktig allt annat klarar jag mig utan.

Sedan ska det ju födas ett gäng bebisar här under hösten och de vill man ju inte missa att träffa :)

Ja, ja nu ska vi inte måla f-n på väggen. Vi får hoppas att lilla V härdas och snart tål alla baciller.

Helgen

Ännu en helg har kommit och gått. I fredags när jag kom hem från jobbet säger mannen - Lilla V har feber. Jaha, en hel vecka på dagis avklarad men nu var det alltså dags. Feber, snuva och hosta - va f-n???

På lördagen skulle lilla V och jag ju till Uppsala och träffa Maria och de små tjejerna Ida och Linnea som är på besök från Californien, det såg dystert ut. Lördagen kom och lilla V var bättre men inte i form för något besök i Uppsala. Jag tränade på morgonen och sedan fick lilla V och jag en skön dag hemma tillsammans. På kvällen åkte jag själv iväg till Uppsala. En trevlig kväll och ett möte med en alldeles underbar 2 månader gammal Linnea. Snart har jag en alldeles egen bebis att lukta på :) Och vad mer, jo jag fick mitt livs första p-bot (i Sverige, i USA har jag nog fått ett par). Trots att jag hade parkeringstillstånd och allt. Grrr. Gissa vem som ska överklaga?

Söndagen skulle vi fira mannens pappas fru Anita. Lilla V och jag blev dock hemma och mannen fick gå själv. Vi hade det bra hemma, lite gnälligt men bra. En promenad tog vi och självklart lyckas lilla V trill och slå hakan, stackarn. Han har börjat med att springa fram och då lyckades han ju förstås snubbla på ena barnvagnshjulet. Men, men ingen större skada skedd.

Måndag - mannen är hemma med lilla V. Min tur imorgon. Jag antar att det börjar nu. Det är väl bara att vänja sig.

Mycket snack om sjukdomar

Jaha, inatt när man precis hade somnat så kräks lilla V. Magsjuka tänkte mannen och jag. Lilla V fick en ren pyjamaströja och lades i vår säng omgiven av handdukar, det kommer mer tänkte vi. Och jag sa till mannen - Jag vet inte om jag gillar dagis... Lilla V somnar om och vaknar en gång till och hostar och kräks lite igen. Och då menar jag lite.

Lilla V somnar om och mannen snarkar som besatt och jag ligger där och kan inte sova. Dels är jag orolig för att lilla V ska kräkas igen och dels så snarkas det så man håller på att bli galen.

01:30 har jag fortfarande inte somnat och väckarklockan ringer 05:30. Huga - jag bestämde mig helt resolut för att byta sovrum. Sagt och gjort in i lilla Vs rum och la mig i extrasängen och somnade. Behöver jag säga att jag var trött i morse?

Inget mer kräk (sedan midnatt), en pigg liten kille med stor aptit på grötportioner *3! Då kan det väl inte vara magsjuka? Mannen och jag har haft en lång överläggning och konstaterat att det blir dagis idag.

Frost

Imorse när jag skulle gå ut och hämta tidningen ser jag till min förvåning att det faktiskt är frost! Är det inte tidigt? Det känns tidigt. Och kallt. Genast började man fundera över valet av kläder eller framförallt jacka. Har jag överhuvudtaget någon "mellanjacka" som passar mig just nu - eller måste jag shoppa ;)

Dagis igår gick som en dans. Lilla V sa bara - Hejå till mannen hela tiden så då gick han hem. Och lilla V var inte det minsta ledsen och allt hade gått bra. Det där med ätandet verkar inte vara någon hit men då åt han desto mer när han kom hem... Jag hade simskola på kvällen men mannen la lilla V klockan 18! Trött lite kille efter en dag på dagis.

Äntligen vände det

Efter (känns det som) många dagar och nätter med en liten kille som uppenbarligen inte har mått bra vände det igår. Ingen är gladare än jag. I fredags var det nära att det blev ett besök på Akademiska sjukhuset. Men efter samtal med en mycket bra sjuksköterska på Vårdguiden som inleddes operation "tvångsdrickning". Manne höll i lilla V och jag sputade in vätska med spruta i hans mun. Kändes hemskt men det var ju för hans bästa. Då insåg vi också att det inte var tal om tänder utan att hans lilla mun och läppar var fulla med blåsor, troligtvis orsakade av en förkylning.

I lördags var det lite bättre, han vill så gärna äta men det gjorde ju så ont, så ont. Jag begav mig i alla fall till Vaxholm för en härlig dag med fina vänner. I tankarna fanns förstås lilla V mest hela tiden.

Så igår så vände det. Vi har ju försökt med allt i matväg och drickväg men lilla Vs mest använda ord de senaste dagarna har varit - NEJ! Men så frågade jag om han ville ha glass och då säger han plötsligt - Ja! Snabbt som attan fram med glassen men när den kom fram ville han inte ha. Men efter en stund så började han äta - mannen och jag nästan höll andan. Han både åt och drack! Efter middagsluren blev det mer glass. Det kändes ju sådär men samtidigt så ville vi ju ge honom det han fick ner. Till middagen åt han lite potatismos, majs och Bregott (det senare åt han mest av). Men, men tänkte jag han behöver ta igen lite av det han har förlorat. Det är uppenbart att han gått ner en del i vikt. Men det är klart sista gången han åt ordentligt var ju i tisdags.

Så, igår hade vi i en riktigt bra dag mend en kille som var mer lik den kille vi känner än den kille vi har sett de senaste dagarna.

Mammahjärtat känns bättre och idag blir det nog dagis igen :)

Inte alls roligt

Alltså nu är det inte roligt längre. Lilla V lider av något som jag misstänker är tandsprickning. Det är så uppenbart att han verkligen har så himla ont. Han vill inte ha napp och han tuggar på sina små händer och drägglar så att det står härliga till. Rätt som det är så bara skriker han och liksom sparkar med benen, kan inte vara stilla. Det är hemskt att se.

Inatt har ingen av oss sovit speciellt många timmar. Mannen drar tyngsta lasset helt klart. Men även om han är uppe med honom så kan jag inte sova. Dels för att lilla V gråter så hjärtskärande och dels för att mammahjärtat blöder av oro. Hur kan ha så ont av att få tänder? Jag har bett mannen ringa till BVC idag. Jag vet inte vad de ska kunna göra men det känns ändå bättre att ringa. Kanske de kan tipsa om någon lindring. Alvedon verkar inte alls hjälpa.

Det känns som om vår helg i Vaxholm får stryka på foten.

Jag vill ha tillbaka min glada lilla kille NU!

Typiskt

Som jag skrev i mitt tidigare inlägg så var lilla V så ledsen och kinkig igår. Jaha, nu förstår vi varför. Lilla killen har feber! Vad säger man typiskt! Idag skulle han ju vara själv första dagen.

Well, well jag antar att detta är the wonderful world of dagis... Jag hoppas han kryar på sig fort då det är tänkt att han och jag ska spendera helgen tillsammans med finaste vännerna Johanna (som kommer på besök ända från Linköping), Rebecka & Angelica.

Nyklippt dagiskille

OK bilden blev lite suddig men jag var tvungen att visa min nyklippta dagiskille.

Dagis går OK enligt mannen. Lilla V är dock väldigt pappig just nu. Imorgon ska mannen lämna lilla V för första gången - jag undrar verligen hur det ska gå. Jag som trodde att han direkt skulle gilla läget och gilla dagis... Det var nog inte riktigt så väl. Men det är klart att det måste vara en enorm omställning för en liten kille att börja på dagis - allt är ju helt nytt.

Vår glada vanliga lilla kille är nu en ganska väldigt trött och grinig rackare. Det är vi inte alls vana vid. Och det är mest mannen som duger - jag är inte så mycket värd. Ikväll är mannen på fotboll - Hjälp tänkte jag! Hur ska det gå men det var inga problem alls. Är han inte hemma så verkar jag duga ganska bra ;)

Men som sagt, han var trött och jag la honom 18:45 och jag lovar att han somnade på två minuter. Lilla gubben - jag hoppas han sover gott hela natten.

Antar att jag borde göra något nyttigt - typ skura badrummet. Men jag har verkligen ingen lust. Jag tror att jag slappar på soffan istället ;)

Idag

Idag börjar det finaste jag har på Ärlinghedens förskola. Lilla Vs första dag som en stor dagiskille. Pappa är med förstås. I alla fall i tre dagar, sedan får vi se om han är redo att lämnas ensam där en stund. Jag hoppas och tror att det kommer att gå bra. Tyvärr är han lite förkyld den lilla, på bättringsvägen helt klart men inte riktigt sitt vanliga glada jag. I helgen har det varit gnälligt och pappigt. Jag är inte så mycket värd just nu. Men, men vad gör man? Jag misstänker att det kanske kan vara för att mannen har börjat jobba igen. Lilla V har mju varit hemma med pappa i över 6 månader, det är klart att det blir konstigt när det plötsligt inte är så längre...

Jag sitter på jobbet och håller tummarna för att allt ska gå bra och väntar på avrapportering :)

Veckan som gick

Lördag. Sitter i soffan. Lilla V är hos mormor och mannen och jag var precis redo för årets surströmmingsfest hos Hans & Suzan. Då ringer värden själv och meddelar de är försenade - inget ovanligt när de gäller dem ;) Jag såg chansen att sätta mig med datorn i knät ett tag.

I måndags var det simskolepremiär. Det gick som vanligt fint. Ett gäng nya barn och ett gäng gamla bekanta. Härligt!

I onsdags var mannen på hockey då passade lilla V och jag på att bjuda hit finaste Tina på middag. Lilla V och jag var lika glada över att ha henne här. När lilla V lagt sig fick jag ha Tina för mig själv en stund :)

Annars en lugn vecka faktiskt. Har ju gått upp och tidigt och tillika somnat tidigt. Helt otroligt - jag kan inte hålla mig vaken. Lite tråkigt faktiskt. Ännu tråkigare för mannen som har gått och gift sig med en zombie...

Imorgon ser jag fram emot sovmorgon och frukost tillsammans med DN. Sedan hämtar vi lilla V hos mamma och pappa och åker vidare till Edsberg för att hälsa på fina vännerna Hwass-Grufman.

Shoppingäventyr med spännande avslutning

Igår var det en lugn dag, ingenting planerat. Så vi tog det lugnt här hemma och efter sen lunch så begav vi oss till Eurostop alla tre. Jag skulle hämta ett paket på Lindex, vi skulle leta efter jeans och vinterskor till lilla V och slutligen handla mat på ICA.

Allt gick bra. 3 par byxor till lilla V (tänk om man själv kunde handla kläder så lätt), vinterskor och så förstås en massa mat. Vi lastar in mat och lilla V i bilen (och eftersom Volvon är trasig åker vi nu Ford med lilla V i framsätet). Jag går tillbaka med kundvagnen och när jag kommer tillbaka till bilen säger mannen - Lilla V har låst dörren och nycklarna ligger innen i bilen. - Skämtar du säger jag. Men tyvärr så var det inget skämt. Forden har centrallås som nu lilla V lätt kommer åt. Mannen satt lilla V i stolen slängde nycklarna på förarsätet och skulle ju bara gå runt och sätta sig... Så, där satt lilla V i bilen och där stod vi utanför - vad göra? Så här i efterhand så kom jag på att jag inte ens fick "panik" utan var helt lugn - mycket konstigt faktiskt.

Vad gör vi nu? På parkeringen sitter en man i en bil, han väntar på sin fru som är inne och handlar. Han erbjuder mannen sin bil så att han kan åka hem och hämta den andra bilnyckeln. Sagt och gjort mannen åker och jag stannar kvar. Och konstigt nog är lilla V helt nöjd därinne i bilen. Efter 20 minuter kommer mannen tillbaka med nyckeln och vi kan alla åka hem :)

Vilka snälla människor det finns! Det är inte alla som skulle låna ut sin bil till vilt främmande mäniskor på det där viset. Fin bil hade han också. Vi har ju kunnat varit biltjuvar som bara använda lille V som lockbete (hm, kanske att man ska bli deckarförfattare).

Slutet gott allting gott!

En försmak av vardagen

Första veckan tillbaka på jobbet för mannen. Eftersom dagis börjar först den 20 september så har våra snälla föräldrar frivilligt anmält sig som barnvakter. Den här veckan har lilla V varit hos mina föräldrar 4 dagar och hos farfar och Anita 1 dag. Nästa vecka blir det 2 dagar hos farfar och Anita och 3 hos farmor.

Så det har blivit tidiga morgnar för grabbarna som är vana vid sovmorgnar. Och vi har fått en försmak av att hämta och lämna. Jag har klivit upp 05:00 varje dag för att komma hem i bra tid. Detta för att jag åker kommunalt, när sedan dagis sätter igång på allvar kommer jag att åka bil. Mannen kommer att lämna och jag kommer att hämta.

Hur sjutton ska man få ihop vardagslogistiken?

Härlig helg

En härlig helg har jag haft. Fredagskvällen tillbringades med finaste gravidvänninorna med respektive - mycket trevligt. Jag tyckte att det var en god idé att samla ihop gänget innan "alla" bebisar kommer.

Tidigt på lördagen drog mannen iväg till Västerås för svensexa. Lilla V och jag tog sovmorgon till klockan 9! Sedan var vi hemma och lajjade. Begav oss ut på promenad. Jag hade lite dålig koll på tiden så när vi väl kom hem var lilla V för trött för att äta. Det blev en flaska välling och sedan bums i säng. Efter två och halv timmes middagslur laddade lilla V för Tinas stundande besök. Tina kom på middag och lilla V såklart gladast i världen. Och vem skulle inte vara det med den sådan fin kompis ;) Så småningom somnade lilla V så att jag också fick umgås med Tina - det är ju faktiskt MIN kompis! Vid midnatt begav sig Tina hemåt och jag somnade bums.

Söndag var det så dags för Tjejmilen. Mannen var kvar i Västerås och dit skulle även Tobias bege sig, det var dags för fallskärmshopp (huga!). Mamma och jag skulle ju vara med i Tjejmilen och Tina skulle passa lilla V. Gissa om han var glad som fick träffa Tina två dagar i rad. Mamma och jag lyckades med milen på 1,35 - vi var nöjda med den tiden.

En riktigt bra helg!

Min stora lilla kille

Nyss hemkommen från BVC och lilla Vs 1 1/2 årskontroll. Han skulle också ha vaccinerats idag men eftersom han har fått en ganska kraftig allergisk reaktion av ett myggbett så ville sköterskan inte vaccinera honom (precis som jag misstänkte). I alla fall fick vi väga och mäta, han fick bygga med klossar, vi fick säga hur många ord han kunde säga och hon frågade om han förstod när vi tex bad honom att hämta någonting. När man är i hans ålder ska man tydligen kunna säga 10 ord - inga problem för lilla V. Hela 14 kilo väger lilla killen, ligger lite över på kurvan. Längden då... Jo, hela 90 cm och detta är förstås mycket över på kurvan. Genomsnittet för ett barn i hans ålder är 84 cm.

Ikväll är de middag med mina gravidsystrar med respektive. Hoppas inte lilla V skrämmer slag på dem med sitt svullna öga ;)

Trevlig helg!

Ultraljud & Fotografiska muséet

Igår var det dags för rutinultraljud på KS. Allt såg bra ut och det nya datumet för ankomst blev den 25 januari, dn 28 var det ju sagt från början. Vi fick samma barnmorska som gjorde KUB testet. Hon var verkligen så bra och så trevligt. Hon jobbar också på förslossningen på KS, det är nästan så man vill föda där :)

Tog ledigt resten av dagen och mannen och jag begav oss (äntligen) till Fotografiska Muséet för att se på två utställningar Anne Leibovitz och Lennart Nilsson. Två helt fantastiska utställningar - om ni hinner - skynda dit. Väl där skulle vi först fika. Då fick jag så otroligt ont i magen, det var helt galet. Det ville inte ge med sig heller. Fick i mig en macka och lite cola. Sedan tänkte jag att det blev nog bättre om vi gick lite. Så vi började gå runt och titta på bilderna och sakta men säkert släppte det onda. Men aldrig riktigt. På vägen hem i bilen gjorde det så himla ont igen. Manne fick lämna av mig hemma innan han åkte till farfar och Anita och hämtade lilla V. Gick och la mig och sov en timme och sedan var allt bra - skumt! Jag undrar var det var, undrar om det kan ha varit ultraljudet som ställde till det. Vad vet jag? Nu mår jag i alla fall bra.

Imorse vakade lilla V när jag gick upp. Han kom ner för trappan med en trött pappa för att han ville till mamma. Gullungen. Efter lite prat med mig och en nygjord flaska välling drog sig mannen och lilla V tillbaka till sängen och somnade om. Snart är det slut med sovmorgnar både för man och barn - hur ska det gå för dessa morgontrötta två?

Förskola

Igår var vi på besök på, det som ska bli, lilla Vs förskola. Det var bara vi och lilla V som fick komma dit och hälsa på fröknarna, gå runt och titta och få en massa information förstås. Finaste lilla killen knallade direkt in på gården och började leka. Sedan var det dags att gå in och titta och han tittade med stora ögon. Hittade massor av roliga saker att pyssla med. Och medans vi satt och pratade med en utav fröknarna så lekta han förnöjt i ett annat rum och undrade inte alls var vi var någonstans. Efter vi hade pratat klart så fick vi stanna kvar och leka på gården en stund - lilla V ville INTE gå hem. Ett gott tecken antar jag.

Den 20 börjar den riktiga inskolningen. Jag har en känsla av att det kommer att gå bra. Men mammahjärtat har förstås svårigheter att förstå att det "redan" är dags för dagis för den lilla killen. Det kommer att bli bra förstås.

Say no more

Jag har lånat bilden från Barncancerfonden. Tycker att den här "reklamen" är så hemsk men den ger ett mer än tydligt budskap. En stol är fortfarande tom. Låt oss ändra på det.

www.barncancerfonden.se

Mansdominerad värld

I två dagar har jag vistats i en mansdominerad värld. Jag har 17 kollegor - alla är män. Ganska konstigt ändå även om det nu är ett mandominerat yrke så borde ju någon mer kvinna finnas.

Missförstå mig rätt, alla är jättetrevliga men jag saknar ändå en kvinnlig kollega. Imorgon ska jag på kundbesök tillsammans med en manlig kollega och träffa, just det, två manliga transportköpare...

Ännu en kväll då jag avböjde att följa med herrarna ut på stan. På rummet, i sängen med datorn i knät. Rätt skönt.

Imorgon får jag pussa på lilla V. Då kommer jag hem till min mansdominerade familj...

Inte så illa

Min första tjänsteresa med övernattning (två dessutom) går riktigt bra. Hade förstås separationsångest från lilla V i söndags. Jag skulle sova borta två nätter - huga! Nu har en natt gått, en kvar. Jag sov asdåligt dock. Vet inte var det var. Alltså är jag TRÖTT nu. Det blir en lång dag, så jag hoppas att jag kommer att somna gott efter dagens aktiviteter.

Igår kväll spelade kollegorna bowling. Jag drog till mig tillbaka till hotellrummet och tänkte titta lite på TV... Hm, det blev visst inte så mycket av den varan. I vanlig ordning somnade jag...

Det går med andra ord ganska bra. Visst saknar jag lilla V oerhört och ser fram emot att han och mannen kommer och hämtar mig på stationen imorgon.

Nu, ut i ett mulet Göteborg

Trevlig fredag med fina vänner

Igår var det äntligen fredag. Gick tidigt från jobbet och lyxade till det med en manikyr och lite shopping innan det bar av till söder och middag tillsammans med fina vännerna Sandra och Malin. Tidigare i veckan skickade Sandra ett sms och frågade om jag ville och kunde ses. Det var evigheter sedan vi sågs bara vi tjejer. De senaste gångerna har vi setts med man och barn. Underbart god mat och trevligt sällskap med en massa snack förstås :)

Time flies

En hel vecka sedan förra inlägget och då var det också en helg som tagit slut och en arbetsvecka som påbörjats...

Förra vecka gick i simningens tecken. EM är ju avklarat - vilka insatser av de svenska tjejerna. helt fantastiskt! För egen del var det simadministration inför terminstarten. Den 13 september sätter vi igång igen. Ser fram emot att träffa ett gäng nya barn och återse ett gäng "gamla".

Helgen har känts lång - vilket ju är underbart. På lördagen var sommaren tillbaka och vi passade på med en tur till badet. Lilla V plaskade och njöt av att leka i vattnet och på stranden. Sedan var det kalasdags, det var mannens pappa som hade fyllt år. Det bjöds på en massa god mat och trevligt sällskap. Lilla V höll igång till 22 och tvärslocknade sedan i vagnen hem. Gullungen! Att han orkade. Han försökte sig på att pussa sin första tjej också - kusin Alicia. Sötaste lilla killen! Närmade sig Alicia och ville så gärna ge henne en puss men då blev hon lite blyg på pussen hamnade i luften... Gulligt var det i alla fall.

Igår skulle storebror ha hoppat fallskärm (fy!). Så mannen och han och några kompisar skulle dra iväg till Västerås men kom inte så långt...Molnen satte stopp för hoppet. Jag bjöd in mamma och pappa på fika eftersom lilla V och jag skulle vara ensamma hela dagen. Men mannen kom tillbaka fortare än vad vi trodde och då blev fikainbjudan till fika och middag. Mamma och pappa har varit på motorcykelsemester i lite drygt en vecka och lilla har tjatat om -Mombo (mormor) hela tiden. Gissa om han var glad att se henne. Med sig hade de en present, en Ior - den gillade han förstås. Somnade gott med den i famnen.

När lilla V hade somnat så gjorde mannen och jag något vi har skjutit upp och skjutit upp... Vi beställde kort till lilla Vs första fotoalbum. Det måste ju fixas nu innan lillasyster/lillebror kommer. Så, nu är korten beställda (eller delvis om sanningen ska fram, vi måste nog komplettera lite ikväll) sedan ska de bara in i albumet också...

Ännu en helg över

Vilken härlig helg jag har haft men som vanligt gick den alldeles för fort... I lördags blev det en lugn dag hemma. Vid 17 tiden begav jag mig till Vaxholm för en träff med tjejerna. Åh va trevkigt vi hade det. Rebecka hade gjort supergod kycklingsallad och till dessert kladdkaka. Vi drack ett jättegott alkoholfritt mousserande vin (måste köpas). Och babblade en massa om graviditeterna förstås. Åkte inte hem förrän klockan var strax efter 00:30 - att vi orkade så länge.

Väl hemma var det dags att lägga sig när jag som vanligt skulle titta till lilla V så tittar en väldigt pigg liten pojke upp och säger - Pappa! Han ville inte somna om. Han låg i vår säng men det gick inte. Tills slut gick mannen in och han in och la sig i hans rum igen men det tog sin lilla tid innan han somnade. Nattsuddare.

Söndag då. Mannen skulle gå på fotboll på eftermiddagen men jag tänkte att innan dess hinner vi nog med en shoppingrunda. Jakten på ett soffbord har ju pågått LÄNGE nu. Vi hade sett att de har öppnat en EM i Bredden. Sagt och gjort, dit åkte vi. Innan vi gick in på EM blev det ett besök på Barnens Hus och tittande på syskonvagn. Lilla V fick provåka och mannen och jag provkörde. Vi har nästan bestämt oss för en Carena Double Swing. Men vi tänkte ju satsa på en begagnad den här gången. Sedan var det så dags för EM och jag sa till mannen (mest på skoj) - Jag känner att vi kommer att köpa ett bord här idag. Och jag hade rätt! Vi hittade ett vi gillade. Och egentligen har problemet inte varit att vi inte tidigare inte har hittat något vi gillar. Utan problemet har varit att vi inte har hittat något som passar storleksmässigt. Men nu så. Ett ovalt bord med ben i vitlack och skiva i ek. Om ca tre veckor har vi vårt nya bord :)

Sedan tog jag en tur till Eneby för att hälsa på farmor. Och efter det kom finaste Tina på besök. Vi köpte hämtmat och hade det så trevligt. Lilla V ville inte att hon skulle åka hem för att de hade så roligt tillsammans.

Det var det...

Första veckan avklarad

Lördag idag, första jobbveckan är alltså avklarad. Det var lite ångestladdat men gick över förväntan. Hade en del att göra vilket gjorde att dagarna gick hyffsat fort. Många har fortfarande semester det märktes både på kontoret och på telefonen. Nästa vecka drar det nog igång "på riktigt".

Annars har veckan bjudit på ett besök hos frisören, besök på MVC (för att lämna urinprov - tror nämligen att jag har fått urinvägsinfektion) och lite shopping. Lilla V behövde lite nya kläder. Ett par jeans och tre tröjor blev det till honom och till mig en tröja, ett riktigt fynd faktiskt 69,50! Lilla Vs kläder var dock inte på rea. Fredagskvällen bjöd på kinamat och besök av storebror Tobias.

Ikväll bär det av till Vaxholm och middag tillsammans med mina fina gravidsystrar Rebecka och Angelica. Lilla V får stanna hemma med mannen, jag ser fram emot lite egentid med tjejerna.

Cancerspöket

Cancerspöket har dykt upp igen. Första dagen på jobbet fick vi riktigt dåliga nyheter. Min kollega P har fått tillbaka sin cancer, två och ett halvt år efter det att den först upptäcktes. P är 33 år och skulle ha gift sig den 21 augusti. Så orättvist, inte för att det rättvist att någon ska behöva drabbas...

Han klarade kampen förra gången nu kan vi bara hoppas att det går en andra gång. Han är enormt vältränad, envis som bara den och vid gott mod - då kommer man långt.

Mina tankar finns hos P och hans familj, speciellt hans fästmö som skulle ha blivit hans fru om ett par veckor.

Gifta

I måndags fick jag roligt sms som meddelade att mannens syster och hennes Dennis hade gått och gift sig. Mitt på blanka måndagen. Exakt 8 år efter att de hade förlovat sig. Nu var det alltså dags. Jag blev förstås så glad och tårögd. Sedan jag själv gifte mig så känns det liksom mer när någon närstående gifter sig. Jag minns så väl känslan när jag själv stod där framför prästen tillsammans med min (då) blivande man. Det var stort. Och mäktigt. Det är ändå något speciellt med att vara gift, även om jag inte kan sätta fingret på det. Det är också en trygghet om (Gud förbjude) något skulle hända någon av oss.

Jag önskar min fina svägerska och hennes make all lycka som gifta!

Huller om buller...

Monica fick bli sagotant

... med inläggen blir det visst. Ja, ja är det semester så är det. Jag skulle ju skriva om helgens bravader. Eller bravader och bravader var kanske synd och kalla dem. Det regnade ju hela tiden - pest tyckte jag. Även om det nu har varit väldigt varmt de senaste veckorna så har jag gillat det. Regn är inget för mig... Kände mig plötsligt instängd. Men, men lite nytta inomhus gjorde jag i alla fall. Rensade kläder - lilla Vs urvuxna. Och plockade fram kläder till mig (i lite större storlek). Försökte lura hitta Wargarna på middag men de hade redan planer så vi fick äta tacos själva. Lilla V åt majs och tortillabröd, inget annat föll honom i smaken. Mannen och jag tittade på Snabba Cash när lilla V somnat. Helt OK men boken var MYCKET bättre.


Söndagen fick vi besök av Noah och Monica. Grabbarna "lekte" och Monica och jag snackade :) Det var trevligt med lite sällskap för både lilla V och mig. Tack vänner!

Trött

Äntligen lite sol idag och jag känner mig sjukt trött och illamående. Jag trodde att illamåendet hade gett med sig men icke... Det dyker visst upp när man minsta anar. Tyckte att den värsta tröttheten hade gett med sig också men tydligen inte... Well, well vad gör man det är väl en del av att vara gravid helt enkelt. Och jag vet att det finns många som skulle byta plats med mig - mina tankar går osökt till de i min familj och mina vänner som kämpar för att bli just det jag är - gravid.

I alla fall fick jag lite egen tid idag. Mannen tog med sig lilla V och drog iväg till storasyster Malin för att fixa lite i hennes lägenhet. Jag stannade hemma. Låg på soffan med en bra bok, läste lite och sov lite. Flyttade ut på altanen och åt lunch och läste ut boken. Då tyckte jag att grabbarna kunde komma hem men det dröjde ännu en stund. Jag har liksom vant mig vid att ha lilla V nära hela tiden. Hur ska det blir när jag ska börja jobba igen tänker jag. När jag nu saknar honom så fort att han bara varit borta ett par timmar...

Storebror Tobias har varit här på middag och nu leker alla tre grabbarna ute. Lilla V är förstås överförtjust i att storebror är här :)

Ut med det gamla in med det nya

Gammalt
Nytt

Äntligen! Mission accomplished! Vi har köpt nytt porslin. Vi har letat och letat och letat men alltså inte hittat. Vi har tittat på massor av fina tallrikar men inte några som har fått följa med oss hem. Men nu har det skett. I fredags begav vi oss till Uppsala med ett mål - nya tallrikar NU! De vi hade var Höganäs som mannen redan hade när vi flyttade ihop. Jag har aldrig varit speciellt förtjust i dessa men de har liksom fått duga. Men den senaste tiden har både mannen och jag irriterat oss på dessa slitna tallrikar.

Sagt och gjort. Alla tre begav sig i bilen till Gränby Centrum och Granit (vi har varit på Granit i Stockholm flera gånger men inte hittat något...) och där slog vi till. Vi är nu inte mindre än 8*4 tallrikar och skålar rikare. Känns bra. Ovant när man öppnar skåpet och ser ett gäng vita tallrikar.

Lite annat lyckades vi shoppa också förstås... Nya skor till lilla V (storlek 24 - my God), höstjacka till lilla V och slutligen mammakläder till mig. Finaste svägerskan Cecilia hade tipsat om rea på Polarn & Pyret och jag hade tänkt köpa grejer till lilla V, men hittade inget jag gillade i hans storlek. Istället fick jag snygga mammakläder med 70% rabatt - inte illa.

Första mötet

I torsdags morse bar det av till Karolinska Sjukhuset. Mamma och pappa kom för att passa lilla V och mannen och jag satte oss i bilen för att åka till Solna och göra det omtalade KUB-testet... När jag var gravid med lilla V så gjorde jag inget test den här gången bestämde jag mig för att göra det. Jag är ju nu hela 36 år gammal...

Klockan 8:00 fick vi så "möta" lillasyster/lillebror för första gången. Vilken känsla det är att få se den lilla krabaten på skärmen. Och jo - det var en bebis därinne. En vild rackare som levde om därinne. Inte helt samarbetsvillig när det gällde att ligga på rätt sätt när det skulle mätas nackspalt... Jag fick till och med gå upp från britsen och hoppa upp och ner för att den lilla skulle flytta på sig. Efter mycket om och men så fick barnmorskan (som förövrigt var så himla trevlig och berättade och förklarade precis allt) det hon behövde för att kunna genomföra testet.

Resultatet blev att det var låg risk för Downs vilket betyder att vi inte kommer att gå vidare med fostervattensprov eller moderkaksprov. Det känns som en lättnad då de senare proverna innebär en viss risk för missfall.

Lättade åkte vi hem och passade på att svänga in på ICA Maxi när vi hade barnvakt och allt.

Lyxdag

I onsdags hade jag en riktig lyxdag. Jag begav mig till Karlberg för en lunch med finaste Rebecka. Vi satt i solen vid Karlbergskanalen och njöt av den svenska sommaren. Det är inte ofta jag nuförtiden träffar kompisar ensam. Det var skönt att bara få sitta på en filt och äta i lugn och ro och prata utan att bli avbruten. Härligt! Vi avslutade vår härliga dag med en glass på Stockholms Glasshus - mums!

Sedan bar det av hemåt för att ge sig iväg på nästa äventyr. Kvällens aktivitet var middag hos in fd. kollega Jessica tillsammans med två andra fd. kollegor. En riktigt god middag och trevliga samtal bjöds det på. Var inte hemma förrän 23:30. Men det var det värt eftersom vi hade så trevligt. Kul att få höra lite skvaller från den forna arbetsplatsen och få umgås med dessa trevliga fd. kollegor som jag verkligen saknar.

En riktigt bra dag!

Kärt återseende

Idag blev det bad igen, den här gången var det Särstabadet i Knivsta. På vägen dit ringde mobilen och det var min kära vän Anna som ringde, vi har inte hörts på evigheter. Anna och jag umgicks intensivt under mammaledigheten men tyvärr har de flyttat till Edsberg. Inte långt kan tyckas men ack så svårt att få till en träff. Till saken hör att både hon och hennes sambo jobbar skift och många helger och mannen och jag jobbar dagtid måndag till fredag, en till synes omöjlig ekvation för att träffas...

Men idag möttes vi alltså upp på badet. Åh va kul det var att träffa dem, speciellt att få se lilla William (som är 6 dagar äldre än lilla V). Grabbarna verkade också glada över att ses igen :). Det är så kul att se dem "leka" tillsammans.

Efter badet bjöds det på våfflor på mamma och pappas balkong. Det var gott! Lilla V var måttligt intresserad av mat... Men när det bjöds fika lite senare var han inte sen att att äta kex, dessutom fick han smaka kanelbulle och det gillades verkligen.

Undrar var det blir imorgon

Härliga dagar

Oj va tiden går fort när man har roligt! Vi har haft härliga dagar i solen (eller skuggan). I söndags var vi till Sjudardgårdsbadet och badet. De har ju gjort om där och det var fint men de har tagit bort alla träd, det fanns INGEN skugga. Som tur var hade vi ett parasoll med oss. Det var trevligt men Gud så mycket folk! Hade jag ett större barn skulle jag få panik! Alla barn ser ju likdana ut - blonda och med armpuffar.

I måndags blev det mer bad. Den här gången åkte vi till Pilsbo, där var det betydligt lugnare och där fanns det skugga. Som sällskap hade vi familjen Wright-Pettersson som vi har lärt känna genom babysimmet. Deras lilla son A är lite drygt en månad äldre än lilla V. Det var jättekul att ses och se grabbarna tillsammans.

Igår åkte vi på en skärgårdstur till Grinda. Det blev en lång dag. Vi gick hemifrån 8:40 på morgonen och var inte hemma förrän strax efter 21. En riktigt härlig dag tyckte vi alla tre.

Idag då. Jo, idag var det paus från familjeutflyckterna... Lilla V och jag åkte till Sigtuna för att träffa finaste Tina. Och dagen till ära har lilla V lärt sig säga - Tina! Det är det första namnet han har lärt sig säga - så hon kan känna sig hedrad. Vi åt en god lunch och sedan en glass och promenad - härligt! Lilla V somnade som en stock i bilen hem och sov sedan gott i vagnen och jag sov en stund i hängmattan :)

12+1

Mina trogna läsare vet ju redan att det väntas tillökning i det Roslundska hemmet ;). Om allt går vägen kommer det en liten bebis runt den 28 januari.

Det känns kul och overkligt. Overkligt för att det gick så fort den här gången. När vi bestämde oss för att skaffa barn barn första gången tog det sju månader (en evighet tycke jag då) för mig att bli gravid. Den här gången blev jag gravid på första försöket. Så jag fick en tidig födelsedagspresent. Dagen innan min födelsedag, samma dag som vi skulle åka till Turkiet, visade stickan ett +. Jag blev mycket förvånad men jätteglad såklart. Jag vet ju att jag ändå hade kännt mig lite besviken om det hade varit ett -.

Minst två år mellan barnen tänkte jag men så blev det alltså inte men, men det blir sånär som på en månad så det går säkert bra. Jag är säker på att lilla V kommer att bli världens bästa storebror.

Semestertider och en aha upplevelse

Nu är det semester. Det har ju börjat bra med vädret men vad hände idag? Grått! Idag skulle vi till Eneby på lunch hos mamma och pappa. Hela familjen tog en cykeltur. Det var riktigt skönt, trots att jag var lite skeptisk (lat) till en början. Vi blev där en bra stund. Lilla V underhöll och somnade till slut i mormors knä.

Idag var det två ytterligare två saker planerade. Ett möte på banken. En middag med fina kollegan A. Det första framflyttat till torsdag och middagen med A framskjuten. Och jag blev inte ens upprörd! Jag är stolt över mig själv. Kanske kontrollfreaket i mig har lugnat sig lite eller så har hon semester :). Skönt var det i alla fall. Gudarna ska veta att ändrade planer förut kunde göra mig på riktigt dåligt humör.

Trevlig fika & the final countdown

Igår träffade jag allra finaste Angelica för en fika på Mälarpaviljongen. Det var så trevligt! Mälarpaviljongen är ett ställe som vi för ganska många somrar spenderade ganska mycket tid på. När vi tänkte efter kom vi på att det var 6 år sedan! Herregud? Hur gammal är jag egentligen? Hur fort går det? Skrämmande. I alla fall blev det ju en del bebissnack, den 14 oktober är Angelica & James bebis beräknad. Åh vad det ska bli spännande. Både Angelica och jag gissar på att det är en liten kille därinne. Vi får väl se om vi får rätt :)

Sista arbetsdagen innan semestern lider mot sitt slut. Funderar på om jag har tänkt på att eventualiteter - antagligen inte... Hade tänkt att dagen skulle bli lugn och fin med mest rensning och städning - yeah right! Här har det fullkomligen regnat in nya saker. Och mycket har jag lyckats dumpa på min ersättare men ändå... Puh!

Det ordnar sig ju förstås -ingen är ju oumbärlig. Men jag månar om mina kunder och vill ju att de ska få samma service trots att jag är borta.

OK - fokus! Snart lämnar jag kontoret och kommer inte tillbaka förrän om 4 veckor. Lucky me!

Midsommarhelgen lider mot sitt slut

Ännu en helg lider mot sitt slut. Sitter i soffan coh slösurfar lite. Mannen tittar på fotboll. Lilla V sover. Peppar, peppar så har faktiskt jag lyckats lägga honom flera kvällar i rad utan minsta tår... I kväll var han så trött han tackade nej till välling - det har aldrig hänt kan jag säga.

Helgen har varit skön. Traditionellt midsommarfirande med midsommarstång, dans - lilla V dansade med mannen, jordgubbstårta och senare sill, färskpotatis, nubbe och lite mer jordgubbar. Det gick hett till hos svärmor... Lilla V hade sönder en tallrik men, men inget kalas utan kras eller hur var det nu?

Midsommardagen var lilla V och jag trötta. Så vi gjorde inte så mycket alls faktiskt.

Idag då, idag var vi piggare. Vi gjorde en utflyckt till Rosersbergs Slott. Vi tittade på getter och sedan hade vi picknick nere vid vattnet. Det var trevligt. Det gick förvånadsvärt bra med lilla V. Han gick omkring där på gräset och pysslade med en det ena än de andra. Då och då fick vi ta en sväng med vagnen så han fick se sig omkring lite. Väl hemma var jag duktig. Jag tog mig i kragen och gjorde egen barnmat, det har jag inte gjort sedan jag började jobba. Gjorde två olika rätter och frös in. Så nu kan vi varva köpemat och hemlagat.

I morgon är det måndag igen men den här måndagen är lite annorlunda - nedräkning till semestern!

Glad midsommar!

Glad midsommar önskar jag alla idag. Än så länge skiner solen och jag hoppas att det håller i sig. Idag skulle egentligen ha varit min första semesterdag... Men eftersom vi tjyvstartade med en vecka i Turkiet fick resten av semestern bantas ner med en vecka. Så, en veckas jobb kvar och sedan semester i 4 härliga veckor. Och inget speciellt planerat, bara njuta av ledigheten tillsammans med mina grabbar :)

Idag då? Ja, först bär det av till svärfar med fru där ska det dansas runt midsommarstången och ätas jordgubbstårta. Sedan går vi vidare till svärmor och där vankas det grillat. Vi firar tillsammans med Peters bror och syster med familjer och min mamma. Pappa jobbar natt och får inte vara med på festligheterna i år. Jag är glad att mamma är med, förra året firade hon midsommar på Huddinge Sjukhus GastroCentrum. Det här året blir helt klart roligare!

Ta hand om varandra och ta det lugnt med nubben, det ska jag göra ;)

Cykeltur

Här kommer den utlovade bilden på lilla V sin nya cykelhjälm. Vilken stor hjälm på en så liten kille. Lilla V verkar gilla att åka bakpå pappas cykel. I veckan har de cyklat ända till Steningebadet och premiärbadat - huh va kallt säger jag...

Bloggtorka eller brist på ork

Nu var det längesedan jag skrev något. Har tusen tankar till bra inlägg men när tiden till att sitta vid datorn väl infinner sig är jag för trött för att få ihop något vettigt.

Nu är det visst måndag igen - varför går dessa härliga helger alltid så fort??? Den här veckan är det ju midsommar och det betyder en dag mindre på jobbet och en dag mer att vara hemma med lilla V.

Jobbar i ett projekt på jobbet just nu. Inte det roligaste men det måste göras. Det är enformigt men suger ändå en massa energi. Mina stackars kunder för snällt stå åt sidan för detta, det känns så där. Men, men jag har inte mycket att välja på tyvärr.

Helgen då - jag den gick som sagt i ett rasande tempo. Lördagen spenderades till stor del framför TV:n. Trodde nog inte att jag skulle titta så mycket. Jag ville så klart se vigseln men blev sittande vid TV:n till och från ändå tills brudvalsen var över. Vilken vacker kronprinsessa vi har! Och vilken prins vi har fått! Ett helt otroligt par.

Söndagen fick en lugn start, kände mig inte helt 100. Slappade vid TV:n (igen) medans lilla V och mannen tog premiärtur på cykel. Lilla V var så söt i sin hjälm (bilder kommer). Sedan var vi ute och lekte i trädgården innan det var dags att göra sig i ordning för kalas hos lillebror med fru.

Där bjöds det, som vanligt, på godsaker i överflöd. Mums! Lilla V var lite blyg till en början men kom sedan igång och charmade alla som vanligt. På hemvägen blev det ett stopp på på ICA Maxi. Även det gillade lilla V, han fick ju gå själv. Det blev en riktigt trevlig shoppingtur faktiskt. Väl hemma var det läggningskampen som tog vid, min tur igår. Efter mycket gråt och tandagnisslan somnade en liten kille, helt slut och svettig, tätt intill mig i stora sängen.

Trevlig kväll och bra natt

Puh! Efter två nätter med gråt och en kille som inte ville sova i sin säng eller sitt nya rum har vi i natt sovit gott alla tre. Lilla V i sitt rum och mannen och jag i vårt rum. Man ska väl inte ropa hej ännu...

Igår kom storebror Tobias på middag. Gissa om lilla V var lycklig. Han åt middag hos oss och fick med sig matlåda till jobbet också. Sedan spenderade lilla V och jag minst en timme i hans rum läsandes ALLA böcker minst två gånger. Han är så söt han vill sitta i knät när man läser och han visar detta tydligt genom att klappa mig på låret tills jag förstår vinken.

Min stora kille

Lilla V sover gott endast 1 dag gammal

I natt sover lilla V för första gången i eget rum! Det känns hur fånigt som helst men jag har verkligen separationsångest. I 15 månader har han sovit hos oss och jag har hört hans andetag bredvid mig varje natt. Och nu är han så stor att det är dags för eget rum. Vad hände - hur blev han så stor så fort?


Jag är övertygad om att det kommer bli hur bra som helst men ack vad jag kommer att sakna att höra hans andetag när jag vaknar till på natten.

Han kan min man

I fredags när jag kom hem från jobbet stod det en bukett blommor, ett kort, en present och en kall öl på bordet. I paketet låg en fin handväska från Wera och i kortet ett löfte om ett par örhängen från Esprit var på väg.

Trots att lilla V har varit sjuk och mannen fick ta honom till doktorn så hade han hunnit fixa allt. Sedan blev det tre rätters middag. Toast med chevré till förrätt, lax med färskpotatis och sparris till huvudrätt och slutligen Napoleonbakelse till efterrätt.

Tänk att han valde just mig - lyckliga jag.

Lilla V går

Nu går han min lille man. 14 månader och 3 veckor gammal. I fredags när jag kom hem från jobbet kom han gående mot mig och slog sina små armar kring min hals. Total lycka!

Han är så lycklig och det kan man ju förstå - vilken frihet. Att helt plötsligt kunna ta sig var man vill. Det måste vara en härlig känsla.

För ett år sedan

Den här dagen för ett år sedan var världens konstigaste dag... Glädje och sorg mitt i förberedelserna för Malins studentmottagning dagen efter.

Jag hade en konstig känsla den här dagen. Jag hade pratat med mamma i telefonen på dagen och hon lät så konstig. I bakgrunden hördes pendeltågsutrop men hon sa att hon inte var på tåget. Jag nöjde mig med det men sedan tänkte jag - vad f-n håller hon på med... Ringde upp igen - mobilen avstängd.

När mannen kom hem berättade jag för honom och sa att jag trodde att det var något med mammas sjukdom (som vi till den dagen trodde var gallproblem) och att det var något hon inte ville berätta. Senare på kvällen ringde jag för att meddela att mannen var på väg ut för att hämta björkar. Pappa sa att jag skulle prata med mamma. Jag minns så väl vad han sa - Mamma har varit på sjukhuset idag och det inte så bra. Och jag sa direkt - Det är väl inte cancer? Du får prata med mamma sa han. Jag greps av fullständig panik - visste inte vad jag skulle ta vägen. Jag fick prata med mamma som lugnt och sansat berättade att de hade hittat en förändring på bukspottskörteln (förändring=fint ord för cancer tänkte jag). Dagen efter skulle hon till Huddinge och prata med en kirurg om operationen. Hon skulle därför inte kunna vara med på Malins student. Kanske att hon skulle komma lite senare.

Jag hade en miljon frågor. Vad händer nu? När blir det operation? Blir det strålning? Cellgifter? Mamma visste ju själv ingenting än. Jag fick avsluta samtalet och nöja mig med att få fler svar dagen efter.

Uppskakad och ledsen fortsatte jag bara med alla förberedelser inför studenten och försökte att inte tänka för mycket. Några timmar gick och telefonen ringer. Den här gången var det helt andra nyheter - min bror hade gift sig! I hemlighet (hm, undrar om det ligger i släkten...) i Rissne kommunhus med bara två vittnen. Jag blev så glad! Speciellt med tanke på att det inte höll på att bli något bröllop alls. Dagen efter skulle de resa till Jordanien. Mamma valde att inte berätta något för dem. Hon ville inte förstöra deras semester...

En dag med glädje och sorg - en dag jag sent ska glömma.

Livet är sårbart och det kan ändras fortare än vad man tror.