Pre-pregnancy jeans

Yes! Jag kommer i mina gamla jeans, de som jag hade innan jag blev gravid. Det känns ju underbart. Efter alla månader med mammakläder känns det skönt att kunna ha sina vanliga kläder.

Det roliga var att i måndags fick jag höra att min käraste vän Tina kom i sina jeans igen. Det gör jag aldrig tänkte jag... Men igår när jag lagt barnen tänkte jag - Jag testar. Och det gick faktiskt. Hade förstås inte varit hela världen om det inte gått men, som sagt, det kändes rätt bra.

Jag förstår inte riktigt hur det har gått till med tanke på mina matvanor just nu. Men det är väl all denna amning och rundvandrande med kinkig bebis i bärsele ;-)

Riktig sjukstuga

Det visade sig vara helt rätt beslut att ställa in kalaset i söndags. Både lilla Stjärnan och mannen har lunginflammation. Så det hostas i kapp. Men nu har de båda fått antibiotika och hostmedicin så nu hoppas vi på snar bättring.

Inställt!

Idag var det tänkt att vi skulle ha kalas för lilla Stjärnan. Hon har ju varit hemma hela veckan pga hosta och feber. Igår kändes hon pigg men i morse var hon inte pigg. Klängig och ledsen, ingen aptit. Ville bara ligga i soffan. Det känns tråkigt men nödvändigt att ställa in. När vi väl börjat ringa runt till alla så piggar hon på sig...

Jag vet inte varför men för mig känns det jättejobbigt att behöva ställa in. Förmodligen för att planeringsfreaket i mig har svårt för ändrade planer. Jag tänker på alla som skulle kommit. På planeringen och fixandet. Och jag vet ju att alla förstår men ändå... Lilla Stjärnan själv förstår ju inte så mycket än, så hon blir inte ledsen och besviken och det är ju det som är huvudsaken. Och min kloka man menar att det här ju lika gärna kunnat bli sämre och då hade vi grämt oss över det. Men ändå...

Nu får det bli ett gemensamt kalas för både Stella och Viggo. Och så får det ha varsitt kalas med kompisarna från dagis.

Lilla Stjärnan 3 år

Idag firar vi våran lilla Stjärna som fyller 3 år. Helt otroligt att vår lilla tjej har blivit så stor och gått och blivit storasyster. Tyvärr var hon inte helt kry på sin födelsedag, men trots det så tror jag att hon hade en bra födelsedag. Hon fick besök av morfar som fick vara barnvakt en stund idag då A och jag skulle till BVC.
När vi kom hem fikade vi med saft och munkar. Sedan skulle morfar åka hem men Stella ville att han skulle stanna och då gjorde han så klart det. Tack vare morfar kunde vi åka snowracer till dagis.

Födelsedagsbarnet hade beställt spaghetti och köttfärssås. Hon åt dock bara spaghetti. Sedan blev det lite fika med presentöppning.  Vi hade köpt en Skrållandocka och lite småsaker. Skrållan gillades skarpt.

Kvällen avslutades med Pippifilm.

Bra dag

Efter den där deppiga söndagen och en måndag och tisdag som inte heller var så roliga så har den här dagen varit en bra dag. Förutom att lilla Stjärnan är hemma och är sjuk då... Men hon är förhållandevis pigg och trevligt sällskap.

Och i mitt liv just nu så betyder en bra dag att A är nöjd och faktiskt inte behöver sitta fast vid mig dygnets alla timmar. Tror kanske att hon kanske är inne i det här första utvecklingssprånget, som tydligen ska komma runt 5 veckor. Och det blev hon ju igår. Stort genombrott igår förresten, napp accepterades. Ska inte säga för mycket men det känns som om livet blev lite lättare.

Ja, vad gjorde då jag då idag. Jo jag lyckades äta både frukost och lunch. Duscha och tvätta håret. Dricka (varmt) kaffe. Plocka ur och i diskmaskinen. Hämta på dagis. Och laga middag. Kan ju verka som små saker men sedan A kom känns det som en stor bedrift att göra något annat än att sitta i soffan och amma.

Imorgon fyller lilla Stjärnan 3 år. Helt otroligt vad tiden går...

Ingen vidare söndag

Usch! Den här dagen var mindre bra. Igår sov Agnes en massa och jag hoppades väl på en repris idag. Lilla Vs och min biodejt blev inställd så jag hoppades på att få lite vettigt gjort hemma. Men det gick sådär... Nu är klockan snart 21 och jag har fortfarande pyjamas på mig. Agnes har suttit som klistrad vid mig mest hela dagen. Och lilla Stjärnan har feber (nu behöver vi i alla fall inte diskutera vem som ska vara hemma imorgon...). Imorgon skulle jag ha fått besök av Malin och Ludvig men det blir inget av med det.
Nu hoppas vi bara att lilla Stjärnan blir frisk fort och att lilla V och Agnes klarar sig. Vi ska ju ha 3-årskalas nästa helg.

Besök på jobbet

Idag fyller Agnes 1 månad. Tiden har gått fort på ett sätt och på ett annat så känns det som hon alltid funnits... Hur som helst, tackar jag min lyckliga stjärna att hon är hos oss fast det inte riktigt var tanken. Jag försöker njuta och inte känna någon stress över att jag vissa dagar inte kommer ur pyjamasen förrän mitt på dagen. Att jag blir sittande i soffan en hel dag.

Idag blev det dock ingen soffdag. Klockan på ringning för att vi skulle komma iväg till mitt jobb i hyffsad tid. Agnes skötte sig exemplariskt medans jag gjorde mig i ordning. Sedan när hon skulle göras i ordning var hon inte lika samarbetsvillig. Hur det än var så kom vi iväg i bra tid.

Det var kul att träffa kollegorna och visa upp lilla underverket. Agnes passade på att bajsa ner sig... Och skrika en del, trots att jag försökte förklara för henne att det var en arbetsplats... Och så fick Agnes en jättefin filt från Färg och Form och jag fick en fin orkidée. Trevligt som sagt men det kändes ändå lite stressigt med en skrikig liten tjej som helst ville äta hela tiden.

Vid 14 tiden bar det av hemåt för att hämta syskonen på förskolan. Jag var jättetrött och barnen med. Första veckan på förskolan efter lovet man förstår att de är trötta.

Nu väntar en helg med lekdejt på lördagen och biobesök för lilla V och mig på söndag.

Jättearg i sin fina klänning

Min stora lilla tjej

Idag bjöd dagen på ett besök till BVC. Dags för vägning och mätning. Och så fick jag ta upp mina funderingar kring maten och dessa jobbiga kräkningar.

Hon växer så det knakar min "lilla" tjej. 5 500 gram och 60,5 cm. Bra mycket större än sina jämngamla bebisar. En riktig växtspurt har hon gjort.

Kräkningarna då. Ja, troligtvis får hon för mycket mat. Och har nog lite ont i magen. Tydligen inte helt ovanligt i den här åldern... Så vi får nog stå ut med lite missnöje och skrik. Fick förklarat för mig att bebisar som har ont i magen ofta visar "hungersignaler" för att de vet inget annat. De tror att det magonda är hunger. Så nu ska vi försöka dra ner lite på ersättning och se hur det går...

Amma eller inte amma

Funderar kring det här med amningens vara eller icke vara. Kluven. Lilla V helammades aldrig, han fick tillägg från dag 1 men jag ammade också. Det blev en lång matningsprocedur, först amma och sedan flaska. Med Lilla Stjärnan funkade amningen klockrent från dag 1, inget tillägg där.

Nu är det Agnes jag funderar kring. Det är samma sak med henne, amning och tillägg. Matningen blir hattig och tar evigheter. Jag undrar hur jag ska kunna managera detta med två dagisbarn och lämning och hämtning.

Jag vill amma, för jag tycker det är mysigt och smidigt. Men om jag ändå alltid ska hålla på med flaska också... Jag hoppas ju ändå på att hon ska nöja sig med bara amning och att jag ska kunna skippa ersättning helt så småningom.

Svårt...

I did it!

Jag gjorde det. Klarade första dagen som trebarnsmamma med "alla" tre hemma. Mannen tillbaka på jobbet efter pappadagar och julledighet. Lite panik hade jag allt. Den lilla prinsessan är ju inte så förtjust att vara någon annan stans än i famnen.

Men det gick bra. Lilla V är världens bästa storebror och gör sitt bästa för att underhålla Agnes. Vi lyckades få i oss frukost och lunch. Klä oss och borsta tänderna och ta hand om bebis.

Vi håller tummarna för att det inte var nybörjartur. Imorgon ska vi ge oss ut, för då ska lilla V på bio med farmor och kusin Alicia.