I lördags morse fick min lilla mormor somna in. Sorgligt förstås och svårt att förstå att hon är borta. Men samtidigt skönt för henne. Sedan i november har hon varit in och ut på sjukhus och olika vårdhem. Hon har dock kämpat på, det måste man ge henne. Men i torsdags när jag hälsade på kändes det lite som hon hade gett upp men då var hon ändå pigg och vi fikade och pratade. Men hon hade ont.. Men sedan gick det väldigt fort. På natten mot lördagen fick pappa ett samtal att hon somnat in.
