Här är det snorigt värre... Det började med den stora och sedan kom den lilla tätt efter. Efter snuvan kom hostan så det rosslas och rinner för glatta livet.
Men, men trots detta så blev det en fin fredag och en fin helg. I fredags trotsade finaste Tina bacillerna och tog på sig lövkrattarkläderna och kom hit. Som vi krattade. Riktigt duktiga var vi faktiskt. Skönt med lite frisk luft också.
I lördags skulle det ha simmats men det fick vi ställa in. Även om Stella var betydligt piggare då så kändes det som om simning var lite för avancerat. Men vi bestämde i alla fall för att genomföra vår middagsdejt tillsammans med familjen Wright-Gustafsson, de var också förkylda så vi tänkte att det skulle nog gå bra. Grabbarna lekte tillsammans och vi fick prata vid köksbordet en stund. Strax innan 21 bröt vi upp. Och lilla V och jag somnade som stockar i hans säng. Två timmar senare vaknar jag till liv igen för att flytta mig till min säng. Då började även jag känna mig lite förkyld...
Vaknade på morgonen och hade världens yrsel, fy fan vad det snurrade. Som om jag var riktigt berusad och fick hålla mig i väggarna. Vad var nu detta? Och hur skulle det gå med vår inplanerade Fars Dagsmiddag? Jag låg kvar i sängen och efter några timmar masade jag mig ner till soffan. Och där låg jag. Vid 13 tiden började det kännas bättre och vi bestämde oss för att vi skulle ha middag i alla fall. Pappa och lillebror skulle komma hit. Det blev en trevlig middag. Biffar med pinjenötter och till det potatis och rotfrukter i ugn. Till efterrätt hade pappa gjort en tårta. Även denna kväll blev tidig. Jag skjutsade lillebror till tåget och pappa hem vid 20 tiden. Tyckte att pappa skulle få ta sig ett glas vin för en gångs skull så vi ebjöd hämtning och skjutsning. Han tog en promenad hit men ville gärna åka bil hem.
Wisterian är borta
7 år sedan
Hoppas att ni mår bättre allihopa!
SvaraRaderaMysigt att farsdagsmiddagen blev av ändå!
KRAAAAM!