Onsdagsmorgnar

Jaha, det här med onsdagsmorgnar verkar inte riktigt vara min grej... Förra veckan körde jag på ett rådjur och idag glömmer jag mobilen hemma och när jag kommer till jobbet så funkar inte vår garageport (vår garageuppfart/nerfart är en brant backe ska jag tillägga). Detta leder till att jag kör fast för att det är så isigt och INTE sandat. Blir räddad av en manlig kollega som förstås lätt som en plätt kommer loss. Tusen tack till T som räddade en lätt panikslagen gravid kvinna.

Igår var det ju utvecklingssamtal på dagis, vårt första. Lilla V fick lovord och vi njöt förstås. Det enda som fanns att "klaga" på är ju att han inte är någon storätare på dagis men det visste vi ju redan. Vissa luncher äter han visst ingenting. Vi bad att de skulle hålla lite uppsikt över det där och meddela oss varje dag hur det har gått med maten. Säkert inget att oroa sig för men han ligger ju lite i underkant i sin vikt så han behöver ju äta.

Annars sa hon att hon att hon tyckte att det gick bättre och bättre. Han är glad och pigg, aldrig grinig. Han tar hand om sina kamrater, speciellt om de är ledsna, då vill han trösta dem. Han leker gärna för sig själv och läser helst böcker eller leker med bilar. Även om han inte pratar så mycket (vilket ju är svårt och tro med tanke på hur han babblar hemma) men är duktig på att visa vad han vill på andra sätt. Iakttar gärna och är lite blyg. Det är en välsignelse att ha ett sådant barn som Viggo sa hon. Och ja visst är det så, en välsignelse är han min underbaraste.