11 månader

Idag fyller lilla V 11 månader. För ett år sedan började nedräkningen för att sluta jobba och för att den lilla i magen skulle komma ut och möta oss. Nu är det liksom tvärtom på något vis, jag har nedräkning till att börja jobba och mammahjärtat känner sig inte riktigt redo för detta. Men jag är säker på att det kommer gå bra. Mannen ser verkligen fram emot att få vara hemma med lilla V och jag är glad att han tar ut sin pappaledighet. Känns skönt att börja jobba när mannen är hemma och slippa fundera på dagis med hämtning och lämning och sjuka barn.

Exakt ett år har jag varit hemma. Jag gillar ju mitt jobb och trodde nog nästan att ett års mammaledighet skulle bli för mycket. Vad gör de där mammorna hela dagarna tänkte jag. Nu, snart ett år senare, vet jag att man egentligen inte behöver göra så himla mycket. Tiden går ändå och den går fort.

Jag har ju dock lite svårt att bara vara hemma. Så vi har ändå gjort ganska mycket. Spenderat en del tid på öpnna förskolan, träffat många vänner, varit hos mina föräldrar ganska mycket. Mamma har ju varit sjukskriven sedan i maj så hon har uppskattat våra besök. Men på måndag är det dags för mamma att börja jobba igen.