Ännu en vecka

Jaha, då var det fredag igen. Bloggandet har legat i ide några dagar. Lilla V är fortfarande förkyld så vi har varit hemma större delen av veckan.

I onsdags blev det dock en utflyckt till Sigtuna. Då var det farmor Birgits födelsedag. I världens snöväder begav vi oss ut. Det gick bra att köra både dit och hem och lilla V charmade förstås alla farmors vänninor :)

Igår fick vi besök av fina Tina. Det var trevligt. Eftersom lilla V bara behagade att sova 30 minuter igår så behövde vi verkligen lite "underhållning". Jag hade dagen till ära bakat en kaka. Vi fikade och titta på kort - ja TITTADE på kort. Tina hade faktiskt framkallat en massa kort. Det var länge sedan man satt och bläddrade bland kort men är så van vid att bara titta på datorn eller direkt på kameran. Många fina kort var det, bla. en massa från deras fina bröllop på Mallorca som vi hade äran att få vara med på.

Lilla V somnade i alla fall gott vid 19 tiden och jag passade på att ta en tur till ICA Maxi. Där var det inte mycket folk. Kan tänka mig att vädret gjorde sitt till.

Idag är det babyrytmik, vi missade ju förra gången. Och ikväll är det förstås Let´s Dance. Och ja - jag hejar fortfarande på Marcus :)

Simskola

Igår var det så dags för simskolestart. Alltid lika kul. Några få nya barn den här terminen men mest var det barn vi känner sedan tidigare. Det är härligt med alla barn som man får förmånen att lära känna under ett par terminer. Simskolan är bra för själen, det spelar ingen roll hur stressad man är eller vad man har för tankar i huvudet. När man kliver in i simhallen så släpper man allt och allt fokus är på barnen.

Hur kom det sig då att just jag fick en karriär som simskolefröken? På college i USA simmade jag lite och fortsatt även efter det men någon gammal tävlingssimmare är jag alltså inte. När jag flyttade hem från USA så nämnde jag detta för en utav mina föräldrars grannar, som var aktiva i simklubben. Och innan jag visste ordet av det så stog jag i simhallen och titulerade sig simtränare. Roligt var det! Så fortsatte det ett par år, fick förmånen att gå en fin utbildning hos Svenska Simförbundet.

Men... sedan tyckte jag att det blev lite mycket med fler träningar i veckan och tävlingar på helgerna. Men jag jag ville ju inte släppa simningen helt. Då kom simskola på tal och jag var mycket tveksam. Att träna barn och ungdomar är ju en sak men att lära barn att simma. Jag bestämde mig i alla fall för att testa en termin. Och det var ju så kul! Nu några år senare är jag fortfarande en mycket dedikerad simfröken som älskar att få lära barn att simma.

Att lilla V också verkar gilla simning gör mig glad. Han har helt klart fysiken för en simmare och kanske att han redan i magen fick lite känsla för simning. Man kan ju säga att han har gått i simskola sedan han var ett embryo :)

Fler kalas

Söndagen bjöd på ännu ett kalas. Den här gången var det fina farmor Birgit som skulle firas. Hela 84 fyller hon i år. Pigg som attan.

Viggo var inte riktigt i toppform men vi bestämde oss för att åka i alla fall. Det gick bra, han var glad och nöjd. Fick till och med smaka på Ris a la Malta. Det gillade han minsann.

Vi kom hem lagom till Johan Falk filmen, som både mannen och jag såg fram emot att se. Men... Mr V hade andra planer - ville inte sova. Så det blev mys i soffan igen, den här gången fick det bli pappas famn. Han somnade till slut och sov gott till klockan 2 - sedan var han så ledsen, så ledsen. Vi vyssjade, vaggade, sjöng och han somnade för att vakna igen efter 2 sekunder. Till slut blev det välling - som han mumsade i sig och somnade sedan och sov till 9:30! Lill skrutten.

Idag börjar simskolan igen, det ser jag fram emot.

Full fart hela dagen

Full fart var det i helgen. Som tur var mådde lilla V mycket bättre så att vi kunde åka till Huddinge och fira lilla kusin Alicia som fyllde 1 år. Kusinerna lilla V och Alicia var beräknade med exakt två månaders mellanrum, lilla V den 15 mars och Alicia den 15 januari - lustigt tyckte vi. Cecilia gick över tiden och Alicia föddes den 20 januari och jag fick några dagar före mitt beräknade datum, lilla V kom ju den 12 mars.

Lördagen började bra med Pilates för min del, det var ett år sedan jag tränade Pilates. Det var underbart att göra det igen. Och trots barnafödande måste jag säga att mina mag -och ryggmuskler inte är alltför dåliga :) Men jag kan lova att det känns i kroppen idag.

Sedan beslutade vi oss för att stanna hemma från babysimmet, tyvärr! Men, men vad gör man när de små liven inte mår 100%. Kalaset kändes ändå OK, det är ju inte ansträngande på samma sätt som simning. Lilla V sov gott i bilen hela vägen till Huddinge och var sedan i fin form. Alicia fick massor av fina presenter och vi fick en massa gott fika.

Väl hemma igen blev det sen middag och sedan Stjärnorna på slottet. Lilla V ville inte sova så han och jag fick mysa i soffan :)

Vad hände med bilden?

Jag utlovade ju en bild... Men den kom inte med. Ja, man är ju nybörjare. Här kommer den i alla fall

Gnällig liten prins

Oj, oj, oj den här dagen får nog gå till historien som den gnälligaste dagen (hittills) i lilla V's liv. Han som normalt är världens gladaste bebis har haft en tuff dag idag och den verkar fortsätta i samma spår... Vi har som sagt fått världens gladaste bebis - inga bekymmer. Sover och äter och är glad och social. Jag kan räkna på en hand de nätterna vi har varit uppe med honom. Jag tänker på de som har barn som inte sover och inser att vi är mycket lyckligt lottade.

Igår var det så dags för vaccin 2. Det gillade tydligen inte lilla Vs kropp. Natten som var fick ingen av oss värst mycket sömn. Hela dagen idag har han varit så trött, så trött men vill inte sova. Tog en promenad på eftermiddagen och då somnade han i alla fall gott i vagnen och fick sig en skön middagslur. Nu har han ätit och lyckas sysselsätta sig själv lite grann. Jag passar på och skriva lite.

Promenaden innefattade också lite shopping se nedan vilka roliga saker saker som inhandlades ;)

I kväll Let's Dance och jag säger som förra veckan - Heja Marcus!!!! Quick step står på progammet.

Världens bästa mamma

Idag får min mamma sin sista cellgiftsbehandling - skönt att det är över tycker jag och ännu skönare för mamma förstås.

I början av juni fick vi veta att mamma var sjuk i cancer. Och inte vilken cancer som helst - bukspottskörtelscancer. En mycket aggressiv cancerform med väldigt hög dödlighet. Panik får man förstås det finns ju inget man kan göra, det finns inga självklara svar allt man kan göra är att vänta. Och oroa sig sjuk. Och ligga vaken på nätterna och tänka - tänk om...

Den 15 juni opererades mamma på Huddinge Sjukhus. Operationen lyckades och man fick bort hela tumören och tog bort en massa kringliggande organ (för att minimera risken för spridning). Sedan var det rehabilitering på Stockholms Sjukhem. Och slutligen 6 månaders cellgiftsbehandling. Det sistnämnda gör man för att minimera riskerna för återfall. Tyvärr är det inte tillräckligt mycket forskning gjord så man egentligen inte om cellgifterna gör någon nytta. Men som sagt, man gör allt man kan för att cancern inte ska komma tillbaka.

Mamma är en kämpe och under hela den här tiden har hon hållt humöret uppe och aldrig klagat. Hon har hela tiden haft en otroligt positiv inställning. Jag beundrar henne otroligt för detta.

Nu kan vi bara hoppas att hon får fortsätta vara frisk. Oron finns där förstås men den försöker jag skjuta undan och bara vara tacksam över att mamma finns hos oss just NU.