Begravningsplanering

Idag är en tung dag. Mannen tillbaka på jobbet, lilla V på dagis och Stella och jag hemma. Det känns jobbigt att vara ensam men ändå är det det jag helst vill vara...

Idag träffar vi finaste prästen Annika för att planera begravningsgudstjänsten. Hur f-n ska det gå? Begravningen blir nästa torsdag, den 5 maj. Hur klarar man en sådan? Prästen har bett oss tänka på mammas positiva egenskaper som vi ska ha med i talet på begravningen. Jag kan inte komma på några, eller rättare sagt, jag kan inte välja ut några. Hur väljer man ord till världens bästa mamma?

Nu ska jag försöka hitta en fin bild på mamma som vi kan ha på kistan.

Annandag påsk

Idag skulle det ha ätits påskmiddag hos mamma och pappa i Eneby... Men det blev ju inte så. Det känns så konstigt, att de planerade påskmiddag bara för ett par veckor sedan och nu finns hon inte mer. Jag har nog fortfarande inte förstått. Men det börjar nog sjunka in. Sakta men säkert. En känsla av panik sprider sig i kroppen. Vi ses aldrig mer. Eller så gör vi det, någon helt annanstans...

Påsk blev det ju i alla fall, trots att mamma är borta. Och full fart har det varit. Kanske bäst så. Istället för påskmiddag i Eneby blir det påskimiddag på Kungsholmen hos Magnus och Nancy. Det blir förstås jättetrevligt men åter igen så saknas en person. Och så kommer det alltid att vara nu - en person kommer alltid att saknas.

Glad påsk lilla mamma - hoppas det finns massor av påskgodis där du är nu.

1 vecka

Nästan på klockslaget för exakt en vecka sedan fick jag samtalet som talade om att mamma var borta. För en vecka sedan trodde jag fortfarande att hon var i livet. Jag har fortfarande inte förstått tror jag. På något vis tror jag att hon ska komma in genom dörren, ringa på mobilen, skicka ett sms - men innerst inne vet jag ju att det aldrig mer kommer att hända.

Veckan har gått fort och det har gått ganska bra. På något sätt måste jag ju gå vidare. Gå upp varje morgon och se till att mina fina barn får mat och kläder. Att lilla V kommer iväg till dagis. Är det inte dagis måste vi hitta på något annat. Fick jag välja skulle jag bara krypa ner under täcket och sova.

Lilla V frågar efter mormor, det gör lika ont i hjärtat varje gång. - Mormor har åkt till himmelen säger vi. Vad ska man säga? Han förstår ju inte att han aldrig kommer att få träffa sin älskade mormor igen.

Idag ska vi till Fonus och planera begravning. Hur gör man det? Det kommer att bli en jobbig stund.

Stella Maria Christina

Idag döper vi finaste lilla Stella. Vi bestämde oss för att genomföra dopet som planerat trots att mamma inte fick vara med. Vi tror alla att hon hade velat ha det så. Att liksom inte göra någon stor "grej" av det. Hon var så min mamma. Vi har bestämt att inte säga något om mammas bortgång under dopgudstjänsten. Pappa vill inte att det ska bli en gudstjänst för mamma utan han vill att det ska bli Stellas dag. Och alla som kommer vet ju vad som har hänt. Men en litet ljus på dopfunten kommer att brinna för mamma och det är klart att hon finns där någonstans. Hon är med oss förstås. Jag funderar förstås över hur jag ska ta mig igenom denna dag. Nu när vi alla samlas kommer det att bli så uppenbart att det saknas en person. Jag försöker tänka på att hon fick vara med på lilla Vs dop i alla fall, det var ju inte heller självklart... Det ska bli en fin dag för Stella som vi ska kunna tänka tillbaka på med glädje.

Sov gott lilla mamma

Första och sista bilden på mamma tillsammans med Stella

I tisdags strax efter klockan 8 på morgonen hände det som inte fick hända - min älskade mamma somnade in för gott. Helt ofattbart! Vi visste ju att hennes sjukdom inte gick att bota men INGEN kunde tro att det skulle gå så här fort.

I söndags var vi där. Mamma var barnvakt åt till lilla V och sedan åkte vi dit och åt middag. Lite skruttig kändes hon men att hon var så dålig...

Det finns inga ord. Sorgen försvinner aldrig men man lär sig leva med den säger de. Är det verkligen så?

Sov gott lilla mamma och tack för ALLT.

Vänner

Jag har sagt det förut men det tåls att upprepas igen och igen och igen. Jag har världens finaste vänner. Jag har nästan daglig kontakt med mina närmsta vänner, jag behöver det. Det är viktigt för mig. Vissa stunder viktigare än andra. Just nu är de viktiga av flera anledningar. Igår kom vi iväg på vår play date. Jag skulle ta Stella till barnläkaren och Mon sa att det gick bra att lämna lilla V där under tiden. Toppen! Kan vara lite svårt att koncentrera sig på vad en läkare säger om man har en mammig tvååring med sig. När jag just skulle packa ihop och åka ringer mamma. Hon är dålig, mormor är dålig... Mormor behöver handla och få medicin uthämtad. Mamma känner inte att hon orkar. Jag hjälper förstås till. Frågar Mon om det är OK att jag är borta lite längre än planerat -Självklart säger hon. Jag kunde åka till läkaren med Stella, gå på Apoteket, handla till mormor och veta att lilla V hade det bra. Vid lunch var jag tillbaka i det rosa huset och då bjöds det på god lunch och fika. Lilla V hade det så bra och lekte i godan ro. Klockan 15 begav vi oss hemåt, då var grabbarna trötta. På kvällen kom Rebecka och Angelica hit på besök och hade med sig lite hämtmat och sedan bakade Angelica sina godaste kladdkakemuffins. Mums! De hade lämnat sina små hemma. Så lilla V fick sjunga med tre tjejer innan han gick och la sig :) Och medan jag nattade lilla V underhöll de Stella. Perfekt! När lilla V somnat blev det fika och tjejsnack i soffan. Tack vänner för att ni finns! Det är inte alla som har så fina vänner som jag. Jag är lyckligt lottad, verkligen!

Torsdag

Idag skulle Stella och jag göra debut på öppna förskolan tillsammans med Monica och Oscar. Tyvärr var Oscar dålig och jag tänkte att Stella och jag skulle bli hemma och städa... Men sedan tänkte jag om - vi kan ju åka dit ändå. Sagt och gjort vi lämnade lilla V på dagis och begav oss sedan till ÖF. Det var trevligt. Vi prövade babymassage och Stella gillade det skarpt. Träffade även några gamla bekanta.

På eftermiddagen fick vi besök av finaste Tina. Det skulle ätas lax. Tina och lilla V fixade maten, riktigt lyxigt. Lilla V ville inte ha men Tina och jag åt med god aptit. Ganska snart var det läggdags för lilla V. Tog ett tag innan han somnade idag men till slut fick Tina och jag en stund för oss själva med glass och te. Nu har finaste vännen gått hem och jag ska snart krypa till kojs. Tack vännen för ännu en mysig kväll och all hjälp med barnen när mannen är borta!

Imorgon hoppas vi på en playdate med Noah, Oscar och Mon.