onsdag 12 september 2012

Ett samtal

Jag har svårt att hitta motivation på jobbet nu. Det känns trögt efter sommaren, som om det inte riktigt kommit igång. Och sedan är det klart att konjunkturen också gör sitt till.

Idag strax efter jag kom hem ringer min telefon. Vanligtvis svarar jag inte i telefonen efter arbetstid men jag tittade på den, såg att det var internt och bestämde mig för att svara. Det var vår försäljningschef. Jag blev jätteförvånad och nästan lite orolig. Varför ringer han tänker jag. Han ringer för att berätta att han haft ett möte med en utav mina kunder, eller potentiella kunder snarare. En stor offert som jag jobbade hårt med precis innan sommaren. Har dock inte fått någon som helst återkoppling från kunden trots upprepade försök till kontakt.

R berättar att han har träffat kunden och att vår offert fortfarande är intressant men allt har blivit försenat av olika anledningar. R vill att jag fortsätter jobba med kunden och uppmanar mig att "ligga nära kunden".

Jag blev riktigt glad. Det där samtalet betydde mycket för mig. Att jag fick återkoppling. Att R tog sig tid att ringa mig. Att han vill att jag fortsätter med kunden.

Jag tror det var precis vad jag behövde.

tisdag 11 september 2012

Dagistjej

Igår började den allra finaste stjärnan på förskolan tillsammans med storebror. Jag kan inte fatta att hon har blivit så stor och att det är dags för dagis redan. Att jag nu har två barn på dagis. Mannen skolar in. När lilla stjärnan sover så umgås han med storebror. Första dagen gick bra, hon både åt och sov. Men tyckte väl kanske att det där med sovandet inte var nödvändigt... La sig ner i vagnen, satte sig snabbt upp och sträckte upp armarna och sa - Tack, tack! Hon tyckte väl att det räckte då... Hon var väl inte helt bekväm när pedagogerna närmade sig. Men annars gick allt bra.


torsdag 6 september 2012

På hotell

Jag är på tjänsteresa. Ingen exotisk plats alls, jag är i Örebro. På Scandic Grand. Jag har precis avslutat en trevlig middag med kollegor nu är jag på rummet. Jag tillhör alltid en utav de första som drar mig tillbaka men idag var det nog rekord... 21:15 gick jag upp till rummet.

Jag är så himla trött och det jag har sett fram emot med den här konferensen är faktiskt de här två nätterna i ett hotellrum ENSAM. Så klart jag saknar de små och mannen men en hel natts sömn står väldigt högt i kurs just nu...

Så nu ska jag göra mig iordning och krypa ner i sängen med en Theorinbok.

måndag 3 september 2012

Nagelfix

Idag var det dags för ett besök på Luisas igen. Idag var det en tjej som hette Tracy som gjorde mina naglar fina, hon var jätteduktig och trevligt.  Har bokat henne nästa gång också.


lördag 18 augusti 2012

Kvällsshopping


I måndags fick jag ett sms från Elgiganten att min telefonvar klar. Jag tänkte ta bilen till jobbet på tisdagen och plocka upp den påvägen hem. När lilla V fick höra talas om detta ville han följa med och hämtatelefonen. Så, istället för att jag tog bilen och hämtade telefonen själv sååkte jag hem från jobbet som vanligt. Vi åt en (relativt) tidig middag ochsedan drog hela gänget iväg till Stinsen. En riktig dare devil gjorde vi, åkteiväg utan vagnar och utan potta. Gick hur bra som helst.

Först skulle vi hämta telefonen och sedan passa på atthandla lite annat. Hade hängt undan vinterkläder till lilla V på Kappahl.Skulle köpa en sådan där badponcho till lilla stjärnan och det fanns ju påHemtex. Lilla V ville inte gå in på Kappahl med motiveringen – Jag älskarinte den affären! Vad säger man… Istället fick han, mannen och lillastjärnan gå in i en butik med diverse husgeråd och köksartiklar. Det älskadelilla V.

Att åka iväg vid den här tiden visade sig faktiskt vara en bra idé. Det var ju jättelite folk. Vi uträttade våra ärenden snabbt och effektivt. Vi fick till och med med oss en födelsedagspresent till Tiago med oss hem. Och nu har båda barnen vinterkläder.

Väl hemma la mannen barnen och finaste Tina kom över på en koppte och lite fniss och telefonfixande.

söndag 12 augusti 2012

Svacka

Har kommit in i en riktig svacka i sorgen efter mamma. Tyckte i början av sommaren att det kändes lite lättare, att jag var lite gladare, att jag faktiskt inte tänkte på mamma hela tiden. Men nu är jag tillbaka i någon slags period när det känns fruktansvärt igen. Den här saknaden som gör fysiskt ont. Jag tänker på henne hela tiden, på sjukdomen, på den sista tiden, på begravningen och allt därefter. På pappa. På mig själv. Men mest av allt tänker jag på barnen och det mamma inte fick uppleva. Jag ser andra barn tillsammans med sina mormödrar och det gör ont i hela kroppen.

Häromkvällen när jag bostade tänderna på lilla V frågade han - När kommer mormor tillbaka från himlen? När kommer hon till oss? - Men, hon kommer ju aldrig tillbaka svarar jag. - Varför? undrar han. Jag försöker förklara att mormor fick en sjukdom som till slut gjorde att hon dog. Inte helt lätt att förklara för en 3-åring men samtidigt känner jag att jag vill säga som det är, inte hålla på och hitta på en massa saker och linda in det. Efter vårt lilla samtal blir han lite gladare och säger att mormor kan titta ner på oss från himlen. - Ja, säger jag, det kan hon.

Idag är det 1 år och 4 långa månader sedan mamma lämnade oss. När f-n ska det kännas lättare?

fredag 10 augusti 2012

Första jobbveckan avklarad

Jaha, då var det visst fredag igen. Min första jobbvecka avklarad. Trots att det var riktigt segt på jobbet så tycker jag nog att den gick hyffsat fort. Redan fredag.

Som sagt, lugnt på jobbet. Verkar som både kunder och kollegor fortfarande har semester. Har rensat, sorterat och tagit tag i några gamla surdegar som har legat i en hög och tittat på mig länge... Känns ganska bra. Idag beslutade jag för att jobba hemma. Skönt men lite stojigt med man och barn hemma. Men de har varit ute två svängar så jag har fått lite lugn och ro i alla fall.

Ja, på jobbet var det ganska lugnt och på hemmafronten också. Jag är tillbaka i gamla vanor och somnar i soffan precis som sig bör. Lilla stjärnan har stökat lite på nätterna så det har blivit lite för lite sömn för oss alla, utom lilla V. Jag fattar inte hur han kan sova när hon skriker för full hals. Ja, ja det är ju förstås bra, missförstå mig inte.

I måndags kväll var det tränarmöte hos Jonas. Min kollega Annika var tyvärr inte med. Hon fyller jämnt och har dragit till sydligare breddgrader. Inget nytt där, trångt om tider i bassängen och massor av barn i kö till simskolan.

I tisdagskväll kom finaste vännen Tina över. Vi skulle prata lite om Salou. Kolla på lite bilder och dricka te förstås. En liten kille som blev mycket glad över besöket var lilla V, när han skulle säga god natt till Tina säger han - Jag ska drömma om hur roligt det var att du var här. Vad säger man? Gullunge!

Onsdag efter jobbet var det återbesök hos Memira. Allt såg bra ut men de tyckte nog att jag kunde se lite bättre så det blir nytt besök om ytterligare tre månader. Själv tycker jag att jag ser toppen! Sedan ett besök på NK för att inhandla doppresent till Nils. Blev inte det jag hade planerat men det blev bra ändå.

Torsdag var det dags att fixa naglarna igen. Ny tjej, nytt märke. Blev lite tokigt först men sedan ordnade det till sig. Tog lite längre tid än beräknat men resultatet blev fint som vanligt. Fick 50 kronors rabatt som kompensation. Helt okej tyckte jag. Det är ju rätt avslappnande att sitta där trots allt. Bli ompysslad och lyssna på konversationerna som pågår runt omkring.

Och så fredag då. Jobbade som sagt var hemma. Passar på. Tränade spinning på morgonen. J-klar vilket pass. Riktigt kul och riktigt jobbigt, jag lär känna att jag lever imorgon...

Nu tar jag helg. Om en stund åker hela familjen till familjen Evans och grillar lite. Det blir trevligt. Mon har utlovat någon ny god drink så det blir spännande.

Trevlig helg på er!