lördag 18 september 2010

Veckan som gick

Lördag. Sitter i soffan. Lilla V är hos mormor och mannen och jag var precis redo för årets surströmmingsfest hos Hans & Suzan. Då ringer värden själv och meddelar de är försenade - inget ovanligt när de gäller dem ;) Jag såg chansen att sätta mig med datorn i knät ett tag.

I måndags var det simskolepremiär. Det gick som vanligt fint. Ett gäng nya barn och ett gäng gamla bekanta. Härligt!

I onsdags var mannen på hockey då passade lilla V och jag på att bjuda hit finaste Tina på middag. Lilla V och jag var lika glada över att ha henne här. När lilla V lagt sig fick jag ha Tina för mig själv en stund :)

Annars en lugn vecka faktiskt. Har ju gått upp och tidigt och tillika somnat tidigt. Helt otroligt - jag kan inte hålla mig vaken. Lite tråkigt faktiskt. Ännu tråkigare för mannen som har gått och gift sig med en zombie...

Imorgon ser jag fram emot sovmorgon och frukost tillsammans med DN. Sedan hämtar vi lilla V hos mamma och pappa och åker vidare till Edsberg för att hälsa på fina vännerna Hwass-Grufman.

söndag 12 september 2010

Shoppingäventyr med spännande avslutning

Igår var det en lugn dag, ingenting planerat. Så vi tog det lugnt här hemma och efter sen lunch så begav vi oss till Eurostop alla tre. Jag skulle hämta ett paket på Lindex, vi skulle leta efter jeans och vinterskor till lilla V och slutligen handla mat på ICA.

Allt gick bra. 3 par byxor till lilla V (tänk om man själv kunde handla kläder så lätt), vinterskor och så förstås en massa mat. Vi lastar in mat och lilla V i bilen (och eftersom Volvon är trasig åker vi nu Ford med lilla V i framsätet). Jag går tillbaka med kundvagnen och när jag kommer tillbaka till bilen säger mannen - Lilla V har låst dörren och nycklarna ligger innen i bilen. - Skämtar du säger jag. Men tyvärr så var det inget skämt. Forden har centrallås som nu lilla V lätt kommer åt. Mannen satt lilla V i stolen slängde nycklarna på förarsätet och skulle ju bara gå runt och sätta sig... Så, där satt lilla V i bilen och där stod vi utanför - vad göra? Så här i efterhand så kom jag på att jag inte ens fick "panik" utan var helt lugn - mycket konstigt faktiskt.

Vad gör vi nu? På parkeringen sitter en man i en bil, han väntar på sin fru som är inne och handlar. Han erbjuder mannen sin bil så att han kan åka hem och hämta den andra bilnyckeln. Sagt och gjort mannen åker och jag stannar kvar. Och konstigt nog är lilla V helt nöjd därinne i bilen. Efter 20 minuter kommer mannen tillbaka med nyckeln och vi kan alla åka hem :)

Vilka snälla människor det finns! Det är inte alla som skulle låna ut sin bil till vilt främmande mäniskor på det där viset. Fin bil hade han också. Vi har ju kunnat varit biltjuvar som bara använda lille V som lockbete (hm, kanske att man ska bli deckarförfattare).

Slutet gott allting gott!

En försmak av vardagen

Första veckan tillbaka på jobbet för mannen. Eftersom dagis börjar först den 20 september så har våra snälla föräldrar frivilligt anmält sig som barnvakter. Den här veckan har lilla V varit hos mina föräldrar 4 dagar och hos farfar och Anita 1 dag. Nästa vecka blir det 2 dagar hos farfar och Anita och 3 hos farmor.

Så det har blivit tidiga morgnar för grabbarna som är vana vid sovmorgnar. Och vi har fått en försmak av att hämta och lämna. Jag har klivit upp 05:00 varje dag för att komma hem i bra tid. Detta för att jag åker kommunalt, när sedan dagis sätter igång på allvar kommer jag att åka bil. Mannen kommer att lämna och jag kommer att hämta.

Hur sjutton ska man få ihop vardagslogistiken?

måndag 6 september 2010

Härlig helg

En härlig helg har jag haft. Fredagskvällen tillbringades med finaste gravidvänninorna med respektive - mycket trevligt. Jag tyckte att det var en god idé att samla ihop gänget innan "alla" bebisar kommer.

Tidigt på lördagen drog mannen iväg till Västerås för svensexa. Lilla V och jag tog sovmorgon till klockan 9! Sedan var vi hemma och lajjade. Begav oss ut på promenad. Jag hade lite dålig koll på tiden så när vi väl kom hem var lilla V för trött för att äta. Det blev en flaska välling och sedan bums i säng. Efter två och halv timmes middagslur laddade lilla V för Tinas stundande besök. Tina kom på middag och lilla V såklart gladast i världen. Och vem skulle inte vara det med den sådan fin kompis ;) Så småningom somnade lilla V så att jag också fick umgås med Tina - det är ju faktiskt MIN kompis! Vid midnatt begav sig Tina hemåt och jag somnade bums.

Söndag var det så dags för Tjejmilen. Mannen var kvar i Västerås och dit skulle även Tobias bege sig, det var dags för fallskärmshopp (huga!). Mamma och jag skulle ju vara med i Tjejmilen och Tina skulle passa lilla V. Gissa om han var glad som fick träffa Tina två dagar i rad. Mamma och jag lyckades med milen på 1,35 - vi var nöjda med den tiden.

En riktigt bra helg!

fredag 3 september 2010

Min stora lilla kille

Nyss hemkommen från BVC och lilla Vs 1 1/2 årskontroll. Han skulle också ha vaccinerats idag men eftersom han har fått en ganska kraftig allergisk reaktion av ett myggbett så ville sköterskan inte vaccinera honom (precis som jag misstänkte). I alla fall fick vi väga och mäta, han fick bygga med klossar, vi fick säga hur många ord han kunde säga och hon frågade om han förstod när vi tex bad honom att hämta någonting. När man är i hans ålder ska man tydligen kunna säga 10 ord - inga problem för lilla V. Hela 14 kilo väger lilla killen, ligger lite över på kurvan. Längden då... Jo, hela 90 cm och detta är förstås mycket över på kurvan. Genomsnittet för ett barn i hans ålder är 84 cm.

Ikväll är de middag med mina gravidsystrar med respektive. Hoppas inte lilla V skrämmer slag på dem med sitt svullna öga ;)

Trevlig helg!

torsdag 2 september 2010

Ultraljud & Fotografiska muséet

Igår var det dags för rutinultraljud på KS. Allt såg bra ut och det nya datumet för ankomst blev den 25 januari, dn 28 var det ju sagt från början. Vi fick samma barnmorska som gjorde KUB testet. Hon var verkligen så bra och så trevligt. Hon jobbar också på förslossningen på KS, det är nästan så man vill föda där :)

Tog ledigt resten av dagen och mannen och jag begav oss (äntligen) till Fotografiska Muséet för att se på två utställningar Anne Leibovitz och Lennart Nilsson. Två helt fantastiska utställningar - om ni hinner - skynda dit. Väl där skulle vi först fika. Då fick jag så otroligt ont i magen, det var helt galet. Det ville inte ge med sig heller. Fick i mig en macka och lite cola. Sedan tänkte jag att det blev nog bättre om vi gick lite. Så vi började gå runt och titta på bilderna och sakta men säkert släppte det onda. Men aldrig riktigt. På vägen hem i bilen gjorde det så himla ont igen. Manne fick lämna av mig hemma innan han åkte till farfar och Anita och hämtade lilla V. Gick och la mig och sov en timme och sedan var allt bra - skumt! Jag undrar var det var, undrar om det kan ha varit ultraljudet som ställde till det. Vad vet jag? Nu mår jag i alla fall bra.

Imorse vakade lilla V när jag gick upp. Han kom ner för trappan med en trött pappa för att han ville till mamma. Gullungen. Efter lite prat med mig och en nygjord flaska välling drog sig mannen och lilla V tillbaka till sängen och somnade om. Snart är det slut med sovmorgnar både för man och barn - hur ska det gå för dessa morgontrötta två?

onsdag 1 september 2010

Förskola

Igår var vi på besök på, det som ska bli, lilla Vs förskola. Det var bara vi och lilla V som fick komma dit och hälsa på fröknarna, gå runt och titta och få en massa information förstås. Finaste lilla killen knallade direkt in på gården och började leka. Sedan var det dags att gå in och titta och han tittade med stora ögon. Hittade massor av roliga saker att pyssla med. Och medans vi satt och pratade med en utav fröknarna så lekta han förnöjt i ett annat rum och undrade inte alls var vi var någonstans. Efter vi hade pratat klart så fick vi stanna kvar och leka på gården en stund - lilla V ville INTE gå hem. Ett gott tecken antar jag.

Den 20 börjar den riktiga inskolningen. Jag har en känsla av att det kommer att gå bra. Men mammahjärtat har förstås svårigheter att förstå att det "redan" är dags för dagis för den lilla killen. Det kommer att bli bra förstås.