Första mötet

I torsdags morse bar det av till Karolinska Sjukhuset. Mamma och pappa kom för att passa lilla V och mannen och jag satte oss i bilen för att åka till Solna och göra det omtalade KUB-testet... När jag var gravid med lilla V så gjorde jag inget test den här gången bestämde jag mig för att göra det. Jag är ju nu hela 36 år gammal...

Klockan 8:00 fick vi så "möta" lillasyster/lillebror för första gången. Vilken känsla det är att få se den lilla krabaten på skärmen. Och jo - det var en bebis därinne. En vild rackare som levde om därinne. Inte helt samarbetsvillig när det gällde att ligga på rätt sätt när det skulle mätas nackspalt... Jag fick till och med gå upp från britsen och hoppa upp och ner för att den lilla skulle flytta på sig. Efter mycket om och men så fick barnmorskan (som förövrigt var så himla trevlig och berättade och förklarade precis allt) det hon behövde för att kunna genomföra testet.

Resultatet blev att det var låg risk för Downs vilket betyder att vi inte kommer att gå vidare med fostervattensprov eller moderkaksprov. Det känns som en lättnad då de senare proverna innebär en viss risk för missfall.

Lättade åkte vi hem och passade på att svänga in på ICA Maxi när vi hade barnvakt och allt.

Lyxdag

I onsdags hade jag en riktig lyxdag. Jag begav mig till Karlberg för en lunch med finaste Rebecka. Vi satt i solen vid Karlbergskanalen och njöt av den svenska sommaren. Det är inte ofta jag nuförtiden träffar kompisar ensam. Det var skönt att bara få sitta på en filt och äta i lugn och ro och prata utan att bli avbruten. Härligt! Vi avslutade vår härliga dag med en glass på Stockholms Glasshus - mums!

Sedan bar det av hemåt för att ge sig iväg på nästa äventyr. Kvällens aktivitet var middag hos in fd. kollega Jessica tillsammans med två andra fd. kollegor. En riktigt god middag och trevliga samtal bjöds det på. Var inte hemma förrän 23:30. Men det var det värt eftersom vi hade så trevligt. Kul att få höra lite skvaller från den forna arbetsplatsen och få umgås med dessa trevliga fd. kollegor som jag verkligen saknar.

En riktigt bra dag!

Kärt återseende

Idag blev det bad igen, den här gången var det Särstabadet i Knivsta. På vägen dit ringde mobilen och det var min kära vän Anna som ringde, vi har inte hörts på evigheter. Anna och jag umgicks intensivt under mammaledigheten men tyvärr har de flyttat till Edsberg. Inte långt kan tyckas men ack så svårt att få till en träff. Till saken hör att både hon och hennes sambo jobbar skift och många helger och mannen och jag jobbar dagtid måndag till fredag, en till synes omöjlig ekvation för att träffas...

Men idag möttes vi alltså upp på badet. Åh va kul det var att träffa dem, speciellt att få se lilla William (som är 6 dagar äldre än lilla V). Grabbarna verkade också glada över att ses igen :). Det är så kul att se dem "leka" tillsammans.

Efter badet bjöds det på våfflor på mamma och pappas balkong. Det var gott! Lilla V var måttligt intresserad av mat... Men när det bjöds fika lite senare var han inte sen att att äta kex, dessutom fick han smaka kanelbulle och det gillades verkligen.

Undrar var det blir imorgon

Härliga dagar

Oj va tiden går fort när man har roligt! Vi har haft härliga dagar i solen (eller skuggan). I söndags var vi till Sjudardgårdsbadet och badet. De har ju gjort om där och det var fint men de har tagit bort alla träd, det fanns INGEN skugga. Som tur var hade vi ett parasoll med oss. Det var trevligt men Gud så mycket folk! Hade jag ett större barn skulle jag få panik! Alla barn ser ju likdana ut - blonda och med armpuffar.

I måndags blev det mer bad. Den här gången åkte vi till Pilsbo, där var det betydligt lugnare och där fanns det skugga. Som sällskap hade vi familjen Wright-Pettersson som vi har lärt känna genom babysimmet. Deras lilla son A är lite drygt en månad äldre än lilla V. Det var jättekul att ses och se grabbarna tillsammans.

Igår åkte vi på en skärgårdstur till Grinda. Det blev en lång dag. Vi gick hemifrån 8:40 på morgonen och var inte hemma förrän strax efter 21. En riktigt härlig dag tyckte vi alla tre.

Idag då. Jo, idag var det paus från familjeutflyckterna... Lilla V och jag åkte till Sigtuna för att träffa finaste Tina. Och dagen till ära har lilla V lärt sig säga - Tina! Det är det första namnet han har lärt sig säga - så hon kan känna sig hedrad. Vi åt en god lunch och sedan en glass och promenad - härligt! Lilla V somnade som en stock i bilen hem och sov sedan gott i vagnen och jag sov en stund i hängmattan :)

12+1

Mina trogna läsare vet ju redan att det väntas tillökning i det Roslundska hemmet ;). Om allt går vägen kommer det en liten bebis runt den 28 januari.

Det känns kul och overkligt. Overkligt för att det gick så fort den här gången. När vi bestämde oss för att skaffa barn barn första gången tog det sju månader (en evighet tycke jag då) för mig att bli gravid. Den här gången blev jag gravid på första försöket. Så jag fick en tidig födelsedagspresent. Dagen innan min födelsedag, samma dag som vi skulle åka till Turkiet, visade stickan ett +. Jag blev mycket förvånad men jätteglad såklart. Jag vet ju att jag ändå hade kännt mig lite besviken om det hade varit ett -.

Minst två år mellan barnen tänkte jag men så blev det alltså inte men, men det blir sånär som på en månad så det går säkert bra. Jag är säker på att lilla V kommer att bli världens bästa storebror.

Semestertider och en aha upplevelse

Nu är det semester. Det har ju börjat bra med vädret men vad hände idag? Grått! Idag skulle vi till Eneby på lunch hos mamma och pappa. Hela familjen tog en cykeltur. Det var riktigt skönt, trots att jag var lite skeptisk (lat) till en början. Vi blev där en bra stund. Lilla V underhöll och somnade till slut i mormors knä.

Idag var det två ytterligare två saker planerade. Ett möte på banken. En middag med fina kollegan A. Det första framflyttat till torsdag och middagen med A framskjuten. Och jag blev inte ens upprörd! Jag är stolt över mig själv. Kanske kontrollfreaket i mig har lugnat sig lite eller så har hon semester :). Skönt var det i alla fall. Gudarna ska veta att ändrade planer förut kunde göra mig på riktigt dåligt humör.

Trevlig fika & the final countdown

Igår träffade jag allra finaste Angelica för en fika på Mälarpaviljongen. Det var så trevligt! Mälarpaviljongen är ett ställe som vi för ganska många somrar spenderade ganska mycket tid på. När vi tänkte efter kom vi på att det var 6 år sedan! Herregud? Hur gammal är jag egentligen? Hur fort går det? Skrämmande. I alla fall blev det ju en del bebissnack, den 14 oktober är Angelica & James bebis beräknad. Åh vad det ska bli spännande. Både Angelica och jag gissar på att det är en liten kille därinne. Vi får väl se om vi får rätt :)

Sista arbetsdagen innan semestern lider mot sitt slut. Funderar på om jag har tänkt på att eventualiteter - antagligen inte... Hade tänkt att dagen skulle bli lugn och fin med mest rensning och städning - yeah right! Här har det fullkomligen regnat in nya saker. Och mycket har jag lyckats dumpa på min ersättare men ändå... Puh!

Det ordnar sig ju förstås -ingen är ju oumbärlig. Men jag månar om mina kunder och vill ju att de ska få samma service trots att jag är borta.

OK - fokus! Snart lämnar jag kontoret och kommer inte tillbaka förrän om 4 veckor. Lucky me!